Nu har det gått ytterligare ett år när man på grund av coronapandemin inte kan fira Valborg.

Det är inget som drabbar oss personligen, då det var många år sedan vi besökte nån brasa.

Det är ändå ganska skrämmande hur smittan fortsätter att spridas, trots alla restriktioner.

Hörde på radion i morse att 86% av alla över 65 år i Dalarna nu fått minst sin första spruta. Det borde ju låta ganska betryggande för oss gamlingar, men är det ju inte när vi fortfarande både riskerar att bli smittade, vara smittbärande och smitta andra, trots vaccin.

När man sen läser om vuxna friska människor som nekar att ta emot sin vaccinering, så undrar man ju hur fortsättningen på smittan kommer att bli.

Nog om detta.

Idag har det mest varit en gråkall dag med max 8 grader.

Både Berra och jag har varit i trädgården i omgångar i korta stunder.

Jag har grävt klart potatislandet, så nu gäller det bara att få ner pärerna också.

Har också travat upp den ved som Berra sågat, det blev två rågade skottkärror av äppelträdets grenar.

Till skogs med hundarna har vi naturligtvis också varit.

Gick åter runt och kollade hur mycket som avverkats, det är mycket! Framför allt är det på ett väldigt stort område.

Vad tittar dom på?

Jo, på Berra som står med godis i handen.

Våra små rumpnissor.

Bättre att klättra på björkstammarna, än tallarna som är kådiga. Onyx var väldigt förtjust i att knapra på det ljusa träet innanför nävern.

Här har en vidfälld tall blivit omhändertagen, den fanns utanför avverkningsområdet.

"Våra" spårmarker är fortfarande nästan intakta, trots avverkningarna.

Idag fick jag en bild på pappa Felix med lilla dotter Charlie.