Alla inlägg under januari 2014

Av Kicki Fredlund - 31 januari 2014 18:19

I går hade Berra tid för kontroll på blodmottagningen i Falun.

Vi var i valet och kvalet hur vi skulle göra med hundarna, men med tanke på vädret så fick dom stanna hemma.


Vi gick en rejäl promenad innan med dom. Jag tänkte att på 4 timmar är vi hemma igen och det klarar dom att vara ensamma (trots att det inte hänt många gånger i deras liv att dom lämnats så länge)


Nu var det sån otur att läkaren var jätteförsenad, så vi fick vänta 55 minuter över utsatt tid. När det gått 45 minuter var vi beredda att åka hem, så jag gick till receptionen och sa att hon kunde säga till läkaren att han fick ringa i stället om blodprovssvar och annat vi behövde veta, men då gick hon och skyndade på honom, det visade sig att han varit upptagen i telefonen hela tiden   


Men sen tog han ändå god tid på sig och kollade flera år tillbaka i Berras journaler för att få en hint om varför han har sån huvudvärk jämt (utan att hitta nån orsak).


Det bestämdes att Berra ska stå kvar på samma (ganska höga) dos kortison till en bit in i mars.

Han ska även börja äta mer smärtstillande i form av Panodil forte, helt OK med 4 om dan förutom morfintabletterna.

Som tur är ligger hans Myelom fortfarande "i vila", och både blodvärde och njurvärden är stabila.


Vi handlade i rekordfart på hemvägen, var blixtsnabbt in till Stig-Ove och fick kött till Triss, det är ett malt kok på korngryn, älglever-lunga och hjärta. Den enda mat Triss gillar.

 

Nu äter hon t.o.m. sitt torrfoder när hon får älgblandningen i.


När vi äntligen kom hem kl 5, hade hundarna varit ensamma dryga 5 timmar, men det hade uppenbarligen gått bra.

Av Kicki Fredlund - 30 januari 2014 10:49

Resultatet för 2013 års vinstrikaste frallor (där max 5 utställningsresultat får räknas) är nu officiellt.

Triss vann och hennes fina pappa Caesar blev 1:a bland hanhundarna   


  

Triss hade otroliga framgångar i ringen.

På 12 starter, 11 i Sverige och 1 på Åland så har hon fått Exelent av samtliga domare (11 olika domare)11 CK, 4 cert 1 reserv Cert, 4 CACIB (varav 1 på Åland), 3 reservCACIB.

5 gånger har hon blivit Bästa  Tik och Bäst I Rasen, 5 gånger har hon blivit 2:a eller 3:a Bästa Tik.


Detta i en ras med väldigt många deltagare på utställningarna, så det har definitivt inte varit några gratisframgångar.

Jag är fortfarande smått chockad (och väldigt tacksam) att jag haft sån tur och få denna pärla i min första kull på rasen.

Nu ska det bli hur spännande som helst att se vad det kommer att bli av hennes valpar som kommer att födas om ca 3 veckor

Av Kicki Fredlund - 30 januari 2014 10:26

Igår hade Berra en dålig dag, så han sov hela dan.

Jag hoppade över matlagningen och gjorde bara en sallad.


 

Till salladen behövdes paprika, den här var så otroligt stor att halva räckte gott och väl.


Av Kicki Fredlund - 29 januari 2014 13:29

Jag har just lyssnat klart på andra delen av Jan Guillou's Brobryggarna.

Jag tvivlar på att jag skulle ha läst den, men att låta nån annan läsa kräver inte så mycker engagemang.

Jag tycker att det är lite jobbigt när utläggningarna blir för ingående.  



 Två unga, eleganta gentlemän anländer en junidag år 1901 till det ståtliga slottet i  grevskapet Wiltshire i södra England. Den ene är lord Albert, som återvänder från sina ingenjörsstudier i Dresden för att bli släktens överhuvud, tillika den 13:e earlen av Manningham. Den andre heter Sverre, och de har bestämt sig för ett liv tillsammans.

Det har gått många år sedan Sverre och hans bröder Lauritz och Oscar växte upp i en fattig fiskarfamilj på Vestlandet i Norge. Deras ovanliga tekniska talanger förde dem via välgörenhet och stipendier till dåtidens förnämsta examen som diplomingenjörer vid universitetet i Dresden.

Lauritz återvände till Norge, Oscar försvann till Tyska Östafrika – och Sverre befinner sig nu med sin älskade lord i ett England där hans konstnärliga talang kan slå ut i full blom. Hans tavlor skildrar livet på och kring Manningham. Flera av godsets invånare står modell för hans porträtt.

De båda gentlemännen rör sig även bland Londons konstnärer och bohemer, där den frigjorda Bloomsburygruppen sätter stora avtryck på både tiden och Sverre.


Jag hade lyssnat på Brobyggarna förra året, var väl inte så himla imponerad av den heller, även om vissa avsnitt var intressanta, historiskt sett.


  

När havet tog deras far och farbror fick de tre gossarna på det norska Vestlandet utanför Bergen söka familjens försörjning inne i staden. Av en tillfällighet upptäckte man att de tre små repslagarlärlingarna var ovanligt tekniskt begåvade och med hjälp av välgörenhet utbildades pojkarna till järnvägs- och brobyggare. De tre fiskarsönerna utexamineras många år senare som diplomingenjörer vid universitetet i Dresden. Det är 1901 och mänsklighetens tekniskt mest avancerade århundrade har just inletts. Meningen var nu att de skulle återvända till Norge för att bidra till det mest storartade norska ingenjörsprojektet någonsin, att bygga järnväg mellan Oslo och Bergen. Men kärleken vände upp och ned på planerna. Den ene flydde, bedragen och skamsen, till Tyska Östafrika, men hamnade likväl på ett av tidens största järnvägsbyggen, det mellan Dar es Salaam och Tanganyikasjön. Den andre flydde också på grund av kärlek, men till London. Bara äldste brodern Lauritz återvände till Norge för att kunna återgälda brödernas storartade utbildning genom att ansluta sig till järnvägsbygget på Hardangervidda.

Tre bröders öden i ett sekel som ännu var ungt. Där framtidstron överskuggade världens alla orättvisor. Med teknikens stora genombrott skulle alla krig vara utrotade. Föga anade man att man stod inför det mest dramatiska och blodiga århundrade någonsin.
Med romanen Brobyggarna inleder Jan Guillou sin nya romanserie Det Stora Århundradet



Av Kicki Fredlund - 29 januari 2014 10:31

Att ta kort på hundarna tillsammans är ingen lätt sak (såvida dom inte ligger och sover)      


 

Skorpan är som vanligt lydig och placerar sig där jag vill ha henne, Jolly vill inte alls bli fotograferad (jag tror hon tycker illa om blixten) och Triss är sur och vill inte vara med.

 

Triss ser forsatt sur ut, medan Skorpan och Jolly resignerat.

Nä, att ta arrangerade kort på dom tillsammans är ingen lätt sak.

Av Kicki Fredlund - 28 januari 2014 11:30

  


Rachel Fielding har på kort tid lyckats försnilla ett glamoröst jobb på en pr-firma, en attraktiv pojkvän och en chic våning i centrala London. Hon är trettionio år och framtiden ter sig tämligen osäker. Men en dag får hon ett oväntat besked. Hon har fått ärva sin mosters hus på landet, hennes bordercollie och ett hundstall fullt med herrelösa hundar.

Med bävan flyttar Rachel dit men upptäcker att hon blir alltmer engagerad i sina fyrfota skyddslingar. Kanske beror det delvis på George, traktens buttre men rysligt attraktive veterinär ...

Ensamstående tvåbarnsmamman Zoe kommer till Rachel för att lämna en liten valp för omplacering. Besöket resulterar i något helt annat än hon tänkt sig. Och Natalie lever i ett lyckligt men barnlöst äktenskap med Johnny. När Natalie förlorar jobbet bestämmer de sig för att tillfälligt ta hand om Bertie, en glupsk och egensinnig basset, vilket visar sig medföra en minst sagt överraskande förändring i deras liv ?

Ensamma hjärtan och hemlösa hundaroch är en romantisk och varmt humoristisk berättelse om allt det man kan lära av människans bästa vän.


En lättsam feel good-bok i mitt tycke.

Av Kicki Fredlund - 28 januari 2014 11:05

Magen växer i snabb takt på Triss, som nu är i 6:e veckan och har ca 3,5 vecka kvar av dräktigheten.


        

 


Favoritplatsen är fortfarande husses knä.

Berra läser dagens Travrond, det tar hela förmiddagen, speciellt idag efter den fantastiska svenska framgången i söndagens Prix d'Amérique, där Maharaja vann med Örjan Khilström i vagnen.  

 Jag vägde Triss idag, och trots att hon fortfarande äter dåligt, så har hon gått upp 1 kg till 13 kg.


 

 Stör mig inte!



Av Kicki Fredlund - 28 januari 2014 10:53

Igår hade vi några ärenden till Hedemora. Passade samtidigt på att titta in till Kestin, för att få pussa lite på hennes nya valp.


Vi blev erbjudna fika, kakfatet stod frestande framme, men eftersom det var en av veckans två halvfastedagar så nöjde vi oss med en slät kopp kaffe.   Det trodde jag knappt om mig själv, med tanke på vilket kakmonster jag är   


Naturligtvis var lilla Queensie just så bedårande som en 8 veckors boxervalp är.

  

 

Hon somnade gott i mattes famn efter att alla beundrat henne (det var inte bara vi som var där).

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4
5
6
7 8 9
10
11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27
28 29 30 31
<<< Januari 2014 >>>

Tidigare år

Kategorier

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Arkiv

Länkar

365 foton 2016

365 foton 2015

 

365 foton 2016

 

RSS

Besöksstatistik

365 foton 2014

 

Gästbok


Skapa flashcards