När jag går ner och vattnar i växthuset så ser jag varje gång vår förfallna trädgård.

Att inte fått göra något ansträngande på mer än två månader har visat sig nästan förödande för allt som har med blommor och trädgård att göra.

Små ynka tomater på gång, men det blommar på alla plantorna, så än finns det hopp.

Man får titta på långt håll med svaga ögon för att inte se hur ogräset tar över rabatten.

Gräsmattan är inte klippt på flera veckor, men det är mer p.g.a torkan än att jag inte fått göra det.

Gräsklipparen är övervuxen av hallon, hallon som inte blivit gallrade.

Äppelträdet ska vi inte tala om, eller? Fick det ju kraftigt gallrat för ett par år sedan, men jag kunde väl aldrig drömma om att det skulle bre ut sig så här.

Dessutom i stort behov av rejäl gallring, med massor av äpplen som sitter alldeles för tätt, dessutom de flesta angripna av rönnbärsmal (?)

De välbehövliga regnskurarna som kom igår, lyckades fälla några lupiner.

Som jag önskar att min enda lilla stjälk av löjtnantshjärta skulle bli lite större och fler.

Igår fick jag en akuttid på VC för att träffa en läkare för mitt vansinnigt onda knä. Kunde knappt ta mig fram. Knät var svullet och och så ont. 

Fick kortisontabletter att ta tills jag ska på återbesök på måndag.

Men idag är all smärta borta, försvann lika hastigt som den kom, lite svullen än, men annars ingenting.

Det innebar att jag kunde göra kubbar och gaffelkakor i morse.

Sen fick jag hjälp av Berra att fylla jord i krukorna, fortfarande inte tillåtet för mig för tyngdens skull.

Nu har snart, äntligen, blommorna kommit på plats men än saknas det en del.

Nu har den första sommarmånaden gått till ända. En juni som varit ovanligt torr och varm. Hela senaste veckan mellan 28 och 30 grader, precis som helgen innan.

Hoppas att juli blir mer lagom. Idag är det bara 20 grader och blåser ganska mycket. Så skönt!