Dagarna går och våren nalkas mer och mer. I morse visserligen -4 grader och dagen har bara haft 2 plusgrader, men solen skiner och markerna torkar upp, det har desutom den kraftiga blåsten hjälpt till med.

Så värst mycket uträttat blir det inte. Nog för att jag brukar vara lat om vintern, speciellt i februari, som är en urtrist månad. Men så bekväm, trött och lat som denna vinter har jag aldrig varit.

Jag som funderar på att para Onyx vid nästa löp, hur sjutton ska jag orka det.

Jag lägger pussel, det ena efter det andra och lyssnar på ljudböcker.

I förrgår (tisdags) när Berra hade en dålig dag och låg, så hittade jag en ny stig att gå med hundarna. Det var i skogen nära hemma som det avverkats, så en traktorväg fanns att gå i.

Brant och backit var det upp till hygget, en del snö var också kvar.

Jag har sått, förmodligen alldeles för mycket frön, dessutom säkert för tidig. Så de kommer nog bara bli långa spinkiga plantor, som ju inte går att sätta ut på länge än.

Idag har vi varit i Falun. Berra hade tid för kontroll på blodmottagningen. Fick träffa en ny läkare, Leif någonting. Berras blodvärden var bra, njurarna fortsatt dåliga, men ingen ytterligare försämring.

Vi tittade även in och pratade en stund med Kristina på hjärtavdelningen, det var ju evigheter sen vi träffade henne och Stig-Ove p.g.a pandemin.

Hundarna (och vi) fick vår promenad i Tjärnan på vägen hem.

Eftersom det är en 5:2-dag idag, så går man och är småsugen hela tiden på sånt som man inte får äta.

Det blev ett päron till kaffet i alla fall.