Jag bakade kubbar lite hastigt i morse, för till 11-fikat kom Cissi och Martin på snabbvisit.

Det blev bara en dryg timmes prat vid fikabordet innan de åkte hem till Göteborg.

Jag hade ändå bestämt att vi skulle åka till Tjärnan och spåra med Maya.

När vi kom dit kvart över 1 så hade alla gått sina spår, men Angelika hade lagt ett till Maya en timme tidigare.

Det var ett jättetrevligt spår i omväxlande terräng med 8 apporter, många vinklar och även på stigar och asfalt.

Maya gjorde nog ett av sina bästa spår. Målmedveten, gick igång omedelbart och utan tvekan efter varje funnen apport, hon tog alla 8, 6 av dom var nedgrävda under mossa. Spåret var helt osnitslat och Angelika fick inte ge mig nån hint om var hon gått. Men hon var imponerad av Maya när vi kom till slutet.

Maya hade problem när spåret gick från skog till stig, men det redde hon ut själv, liksom när spåret gick på asfalt, svårt så klart, men hon fortsatte att leta reda på spåret, när hon konstaterat att det inte fortsatte på andra sidan vägen in i skogen.

Målmedvetet spårade hon sig fram i olika terräng.

Här har hon grävt fram en av de små naturpinnarna, och lämnar ifrån sig, men helst hade hon velat behålla den.

"Men ge mig mjukosten nån gång då!"

"Får jag inget mer?"

Asfalt är svårt, men får hon bara fundera lite så fixar hon det också.

Och här kommer hon ut från diket med slutapporten i munnen.

Angelika bistod med min kamera.