Vi hade ju tider att passa i Borlänge idag. Sjukgymnasten (för akupunktur med elström) mellan kl 13 - 14, sen klippning 14.30

Det gjorde att vi promenerade med hundarna på hemmaplan vid sjön innan vi åkte.

Även på badplatsen fanns en trevlig pinne att kampa med.

Isen börjar lägga sig nu, men hundarna får absolut inte gå ut på den.

Men så hittar Triss en petflaska, hon är ju som bekant tokig i plastdunkar och flaskor. Flaskan åkte ut på isen, Triss jagade efter, men fick inget tag om den den bara sköts framför henne hela tiden på den hala isen. Jag VRÅLADE på henne värre än jag gjort i hela mitt liv med total PANIK att hon skulle lämna flaskan och komma tillbaka. Jag visste inte om det var öppet vatten en bit ut. Jag har ringat in petflaskan på bilden.

Jag har gått med en klump i magen hela dan när jag tänker på vad som kunde ha hänt.

Idag är jag bättre i ryggen, men håller mig fortsatt lugn ett tag till. Jag har torrmoppat golven, vilket är enklare än att dammsuga, men problemet är ju då att inte mattorna kommer med.

Pepparkaksdegen får fortsätta att vila i kylskåpet ett tag till.

Mitt på dan har både jag och Berra tid hos sjukgymnasten i Borlänge, får se var han sätter sina nålar idag.

Sen har vi tid för klippning, hög tid dessutom, för nu är det långt kring öronen på både mig och Berra.

Jag hoppas att ryggen fortsätter att bli bättre, för nu är det inte så långt kvar till utställningen i Stockholm på söndag. Jag får chaufförhjälp den här gången också, liksom vid förra ryggskottet när jag var på seminariet i Strängnäs i mitten av oktober.

Det är som glitter i den fluffiga snön som ligger på kvisten av en rosenbuske.

Eftersom vi ingen snö har än, så har jag tagir bilden från januari i år.

Fy, vilken natt jag haft, har knappt sovit ett dugg.

Jag trodde ryggskottet släppte igår, för det gick bra att gå hundpromenaden. Men det mesta var nog tack vare smärtstillande och muskelavslappnande Paraflex (morgon, middag, kväll). Men inatt hade jag så ont att jag knappt kunde förflytta mig i sängen, och idag är jag sämre än igår.

Ont i ryggen har jag ju mer eller mindre för det mesta, men ett ryggskott när det ska julstädas och bakas var ju jäkligt onödigt.

(Jag vet, det finns att köpa färdigt, men julbak hör liksom till)

Som tur är klarar jag att sitta (gå är betydligt värre), så nu sitter jag mest vid datorn, hade tänkt gå igenom gamla foton och rensa ut lite, så det blir mer plats för nya. Samtidigt kan man ju lyssna på en ljudbok. Just nu lyssnar jag på Bara betydelsefulla dör av Varg Gyllander.

Bilden är från 1 december för två år sen, då fanns det snö.

Men idag finnns ingenting kvar av den cm som kom för ett par dar sen. Den snön regnade effektivt bort igår.

Tummen är helt utnött på mina vantar. Dom slits ut så fort när man har koppel i händerna. 

Favoritplatsen för min man är massagefåtöljen, för det mesta med en av hundarna i knät. Här är det Maya som gör honom sällskap medan V75 visas på TVn.

Dialog In startade igår, men den här gången slutade det tyvärr med galopp.

Jag vaknade med ryggskott i morse. Fan också!

Vi skulle åkt till skogen och spåra nu till kl 10, men det är bara att ställa in.

Jag gjorde en pepparkaksdeg igår, men det är också bara att glömma att den ska bli utbakad idag.

Har suttit en vända i massagestolen, men utan resultat.

Hoppas jag klarar att gå ut med hundarna längre fram på dan.

Det var julmarknad idag har i byn. Eftersom vi bara har ett par 100 m dit, så knallade vi dit.

Det var inte så mycket att se. Mest stickade mössor och vantar och nån enstaka försäljare av julprydnader.

Vi köpte ändå några lotter, men utan resultat.

Men det var ju fyrverkeriet jag skulle skriva om. Det var i går e.m som det satte igång ett helvetes fyrverkeri mindre än 100 m härifrån utan förvarning (jag hade iaf inte sett nåt om det). Hundarna vart galna och skällde som tokar, det var ju så nära så dom såg alla raketer som tjöt iväg utanför fönstret.

Dom vuxna hundarna är ju helt skottfasta och skällde mest av upphetsning över oväsendet, medan Maya faktiskt blev rädd (fan också).

På julmarknaden hörde jag av en granne en bit bort att deras skotträdda hund hade blivit så vansinnigt rädd att dom trodde att han skulle dö. Han hade sen gått med svansen mellan benen ända till på förmiddagen idag. Grannen hade gått ner till CETEC, det var dom hade "festligheten" för sina anställda, och skällde ut chefen och sa att dom omedelbart fick sluta, vilket dom också gjorde, men då hade det redan pågått länge.

Nu kan man väl misstänka att dom fyrar av dom resterande till nyår.