Även idag skiner solen, även om det är lite svalare. + 4 grader i morse, 7 grader på dan.
Jag klippte mer perenner så länge ryggen höll. Det innebär att det inte blir så mycket gjort varje gång.
Den kraftiga blåsten förra veckan, har gjort att alla löv är nedblåsta och träden nu är helt kala.
Hundarna har varit med Berra ute medan han räfsade löven.
Hur kan novemberkaktusen veta att det är november nu? Den har otroligt mycket knoppar och har börjat slå ut så smått.
Ingrid
4 november 2020 15:29
Oj så fin din kaktus är. Visst är det märkligt att de kan veta att det är november. Jag såg en i en annan blogg också.
Här finns det ännu mycket löv kvar på träden. Vi har ju inte haft kallt mer än ett par nätter.
Ha en fin onsdag!
Kram, Ingrid
http://https://ingrids.home.blog
Kicki Fredlund
4 november 2020 19:10
Förra året blommade den både november, jul och påsk.
Vi har inte haft mer än ett par frostnätter och det var ett tag sen, men blåsten gick verkligen hårt åt alla löv.
Kram
paula
4 november 2020 21:28
Wow vilken kaktus!
Så kul att du träffat Sigge/Signe, då kanske du vill läsa boken m henne. Den är jättekul att läsa, en riktig djurälskare, excentriker, drömmare...mycket speciell. Hade gärna träffat henne jag också, Ser att hon hade en hästgård på Mannikehöjden nära Rämmen och Hagfors, det är ju nästgårds! Men vilket tragiskt öde hon gick till mötes! Kram
http://paulaz.se
Kicki Fredlund
5 november 2020 09:13
Ja, den kaktusen sköter sig bra.
Det var när Berra arbetade hos Sören Nordin, som jag 1959-60 höll till i det stallet. Sigge Stark, eller Signe Björnberg, som hon väl hette, var nog rätt sjuk redan då och verkade mycket äldre än hon var.
Jag önskade mig länge en blå Grand Danois då jag tyckte hennes var så vacker. (Men det blev en schäfer för mig i stället 1960)
Jag borde kanske läsa boken om henne, (hennes böcker läste jag som ung) hon hade det nog inte så lätt.
Kram