Åh vad mina dagar är lika.

Går upp halv 8, oftast efter att ha sovit dåligt.

Efter frukost blir det lilla gjort, som jag tänkt göra den dan.

Idag blev det en tvättmaskin och sen hängning av den tvätten.

Tvättade två fönster i stora rummet, men bara invändigt. Vädret så milt igen, +9 grader och mulet.

Sen sitter jag vid datorn fram till 11-fika.

Hundarna håller mig sällskap vid datorn i sin nya bädd.

Spelar Wordfeud med några likasinnade. Lyssnar samtidigt på ljudbok.

Igår lyssnade jag klart på Glöm inte att låsa. Jag har råkat lyssna på många böcker om misshandlade kvinnor i nära relationer. Vet inte varför det blivit så. Men den här boken var bra.

Catherine Bailey är ung, singel och festar hårt med sina vänner på helgerna. Känner hon sig attraherad av en man tvekar hon inte att ge sig in i leken. Men när hon träffar Lee blir det snabbt allvar. Han är snygg, karismatisk och spännande - det är nästan för bra för att vara sant. Inte bara Catherine utan också alla hennes väninnor faller som käglor. Vilket kap!

Deras passion är himlastormande, Lee uppvaktar Catherine som ingen man tidigare gjort, men snart får hon uppleva hans dåliga humör och en skrämmande brutalitet. När kommer han att höra av sig härnäst? Vem är han egentligen?
Att Lee är en man med makt står klart. Deras relation blir alltmer oförutsägbar och Catherine känner sig osäker, hon har en kuslig känsla av att någon rotar bland hennes saker. Inte lämnade hon fönstret öppet? Och inte låg boken där när hon gick till jobbet i morse? Hon kontrollerar gång på gång att fönster är stängda och dörren är låst när hon går ut. Och sedan kontrollerar hon igen och sedan en gång till. Tvångstankar och ritualer tar över hennes liv, stjäl hennes tid och inre ro. Catherine känner sig hotad till livet.
Långsamt bryts hon ner. Catherine förvandlas från en festglad och självsäker ung kvinna till ett nervvrak med tvångsbeteenden utan någon som helst självkänsla. Hon försöker tala med goda vänner om det som händer men blir inte trodd - de känner Lee och dyrkar honom. Inte skulle han bete sig på det sättet? Hennes liv blir outhärdligt, hon litar inte på någon, har ingen att vända sig till.
Catherine ser till slut ingen annan utväg än att fly. Men det hon tror sig ha undkommit en gång för alla kommer att upprepa sig.

Boken jag börjat lyssna på idag är Hans Rosenfeldts Vargasommar

Ny kriminalserie av Hans Rosenfeldt - skaparen till tv-serierna Bron och Marcella.

En död varg. En blodig gänguppgörelse. En kvinnlig lönnmördare. På ett par dygn vänds tillvaron upp och ner i Haparanda och polisen Hannah Wester förstår att detta inte blir en sommar som alla andra.

En varg hittas med rester av en människa i magen. Den avlidne tycks ha överlevt en blodig massaker i Finland. Hur och varför hamnade han i skogen utanför Haparanda? Polisen måste vända på alla stenar för att ta reda på vad som hänt. Tiden är knapp, det finns andra som är minst lika intresserade. Som ryska Katja.
Plötsligt blir den lilla gränsstaden platsen för en kedja av brutala händelser som är värre än något Hannah Wester och de andra vid Haparandapolisen kunnat föreställa sig.
Vargasommar inleder en ny kriminalserie av Hans Rosenfeldt som också får stor internationell lansering.

Efter fika åker vi till skogen med hundarna, så även idag.

I skogen plockade jag en kasse med mossa och kvistar, för att pynta till advent.

Sen hjälptes vi åt, Berra och jag, att sätta upp ljusslingan vid entrén. Den fungerade även i år.

Maten, som jag bara lagar en gång per dag, oftast vid två-tiden, bestod idag av ris och resterna av kycklinggrytan som vi åt häromdagen.

Sen gör jag inte nåt mer, kollar nån serie på Play eller Netflix.

Just nu är det mest Modern och dottern på SVT Play, som verkar ha hur många avsnitt som helst.

Jag tittar inte mycket på TV, efter nyheterna och ibland nåt program som börjar kl 20, så lyssnar jag hellre på ljudböcker. Det tär inte heller på ögonen.

Den som säger att jag gör mycket kan ju se här att jag egentligen är en lat person, som bara gör det jag har lust att göra. (OK, med ett visst mått av dåligt samvete, för jag borde göra mer)