I fredags var jag först till tandhygienisten på f.m

Sen skjutsade jag Berra till korttidsboende, där han varit tidigare, och nu fick vara där igen när jag inte kan lämna honom ensam hemma.

På e.m åkte jag till Gabriella och vi for till Sundsvall för utställning i hennes nyinförskaffade husbil.

När vi kom fram så fick vi mat, jättegod lasagne, och sängplats i Bergsåker hos Karin.

Det har ju varit att vi bott hos Linda tidigare, men hon har svikit Sverige och flyttat till Ungern.

Karin har ingen egen hund, men passade på att kela med våra. Falcon hoppade gärna upp i Karins knä. 

På lördagen åkte vi till Nordichallen .

Vi hade ingen större framgång i ringen. 

Domare Kirsti Tevalin från Finland tyckte att Falcon var för lång i länden så han fick nöja sig med exelent utan ck.

Onyx var, efter strykningar, ensam i öppen klass. Hon fick VG då domaren tyckte att hon inte var i utställningskondition. Jag håller med då Onyx är otroligt skendräktig för tillfället.

Efter utställning blev det åter trevlig vistelse hos Karin, där vi drack lite vin och åt chips, sen Karin även på lördagen bjudit oss på mat.

Söndag morgon drog vi vidare till Timrå, där SDHK hade sin utställning i kyligt ridhus.

Domaren var en ny bekantskap, en trevlig engelsman vid namn David Walsh.

Jag missade att ta kort på Gabbis valp Cookie, hon blev BIR-valp 6-9 månader.

Domaren gillade verkligen Falcon som vann championklassen med ck och blev bästa hane.

Tvåa blev en glad Ankie, vars Larry fick sitt sista cert och blev champion.

Gabriella visade Onyx som fick exelent med ck och blev tvåa i ökl.

BIR och BIM stod mellan Falcon och Giselas fina tik Noomi, där Falcon, helt rättvist, blev BIM.

Eftersom lilla Cookie blivit BIR-valp så stannade vi till finalen.

Här tog hon en hedrande tredjeplacering. Domare Liz-Beth Liljeqvist.

Efter den ganska långa resan så var jag hemma igen vid kl 22.

Flera framgångar för Travarens kennel

Det var inte bara jag som var på utställning.

I USA har Bruno (Travarens Quick Step) varit på en tredagars utställning.

Han vann sin åldersklass fredag, lördag, söndag.

I söndags blev han även bästa hane och BIM, slog bl.a en championhane som brukar vinna för det mesta.

Att jag är stolt över mina uppfödningar och deras ägare, det är bara förnamnet.

På söndagen skulle vi ställa ut i Timrå, där var det Dvärghundsklubben som var arrangör, men det var ca 30 hundar av annan ras innan det var dags för frallorna.

Vi åkte därför till Nordichallen först, bl.a för att se på de 4 continentala bulldoggarna som var anmälda,  Samba var inte anmäld.

Vi verkar ganska utslagna i väntan på att bedömningarna skulle börja kl9.

Vi hade ju ingen brådska att åka till Timrå, men plötsligt hade tiden bara runnit iväg och det blev väldigt bråttom.

När vi kom fram stressade vi in i ridhallen, då var det bara två hundar (mopsar) kvar att döma innan det var dags för frallorna. Det var bara 19 anmälda frallor.

Falcon 1:a i championklassen (han var ensam) exelent med ck och 3:a Bästa Hane. Domare var Lois Wilson från England

Nalle var också på plats och fick exelent i veteranklassen. 

Maya var ensam tik i veteranklassen. Exelent och ck.

Sen mötte hon sin halvbror Nalle, Travarens Nahar i Bästa Veteran, där hon blev BIR och han BIM.

Missade att lägga ut lördagens kritik igår.

Bäst i rasen blev Cherjess Universe (foto Joanna) Samma hane blev även BIR dagen innan.

Vi stannade till finalen, för den startade redan före kl 14.

Men bland alla veteranvinnarna, ca 20 st, så åkte Maya ut liksom de flesta andra.

Det var soligt, men otroligt kall blåst. Vi fotade Falcon utanför ridhuset.

På vägen hem blev det matstopp på första bästa ChopChop, precis som nästan alltid.

Efter att Joanna släppt av Gabriella i Dala Husby så skutsade hon mig hem och jag var hemma redan före kl21.

Det hade gått bra för Berra att vara ensam hemma med Onyx. Hemtjänsten hade varit in ett par gånger och kollat läget.

Inte så bra för Gabriella, som blev sämre och sämre under dagen med halsont och värk i kroppen. Hon hade nära 39 graders feber när hon kom hem.

Redan mitt på dagen i fredags åkte vi till Sundsvall. Joanna, som hade bil och körde, jag och Gabriela var hennes passagerare, plus 5 hundar, två av dem gamlingar som bara skulle följa med på en roadtripp.

Det blev några stopp på vägen för diverse inköp. Vi stannade även och åt på vägen upp.

Jag är imponerad av Maya, som finner sig i att vara i vilken flock som helst. Här trängs Samba, Kiki, Maya och gammeltanten Gerda med Gabriella i Lindas kökssoffa.

Vinet serverades med millimeterprecition i glasen.

Många skratt som vanligt när man hamnar hos Linda och Molly.

Maya hade redan gjort det bekvämt för sig i sängen när jag kom upp för att sova.

Sömn blev det inte mycket av, men så är det alltid när jag ska sova borta.

Vid 6-tiden på lördagmorgon var vi i farten igen.

På väg till Nordichallen i Sundsvall.

Joanna skulle ställa Samba i Timrå, men hann se frallorna i hallen först, för de började kl 9, medan Sambas ring startade kl 11 i Timrå.

Fin bild på Anders och Falcons dotter Alma, Little Hooligans Happy Go Lucky.

Alma fick exelent med ck och placerades 2:a i unghundsklassen

Innan Alma, så hade både hennes kullbror Rossi (exelent) och hennes far Falcon varit i ringen.

Rossis matte Helena börjar få kläm på det här med utställningar nu.

Falcon blev 2:a i championklassen med CK, domare var Helle Bekker från Danmark.

I veteranklassen var Nalle, Travarens Nahar med, han kom också 2:a i sin klass med CK och blev 4:a Bästa Hane.

Den norske championhanen Chien Royal Najim Nocturn vann championklassen.

Maya var ensam tik i veteranklassen, men hon slog den vinnande veteranhanen och blev BIR veteran med Veterancacib.

Jag brukar aldrig fota Maya på dessa fotoplatser som oftast finns på större utställningar, men gjorde ett undantag den här gången. Kanske för att det aldrig blev några andra bilder tagna.

Det fattas en veterancacib-rosett här, men klubben hade missat att beställa några, de lovade att skicka med posten.

Falcon fick också possera.

När frallorna var färdigdömda så följde vi med Joanna till Timrå. Det blev lite tajt om tid, men det löste sig.

Ännu värre tajt om tiden blev det dan efter då Gabbi och jag skulle ställa ut i Timrå, men det får komma på nästa inlägg.

Samba fick exelent, men utan CK. Det är nog inte lätt att döma den här ganska nya rasen continental bulldogg. De som ställdes ut i hallen dagen efter kunde man knappt tro att de tillhörde samma ras.

När vi kom tillbaka till Linda efter utställningen så bjöd hon på mat.

Molly hade hittat en jättegod rätt på nätet, med köttfärs och potatisgratäng ihopblandat och gräddat i ugn med ost på,

Det blev en ganska tidig kväll för mig, efter dels den sömnlösa natten och för att jag hade jätteon i ryggen och benen. Det är en fasa att gå i flera timmar på hårt underlag.

Söndagen i Sundsvall började med spöregn kl 6 på morgonen, men slutade i solsken på eftermiddagen.

Nu var det Dvärghundsklubben som var arrangör för frallornas del, och utställningen var i ridhus i Timrå (samma som jag och Gabriella ställde ut för ett år sedan).

Innan vi åkte till Timrå så var vi tillbaka till Nordichallen där Joanna lämnade av Samba (continental bulldogg), vars utställning var på den platsen.

Frallorna gick i två olika avdelningar (och ringar), då de 8 anmälda valparna gick för en annan domare.

Valparnas domare var Anna Lena Angeria. BIR-valp blev Giselas grekiska import Cane Guardiano Fenomena. Tvåa blev Anettes valp "Ruby" Big Ears Always Make My Day, som visades av Joanna. Trea Pias Cane Guardiano Faedra, kullsyster till Giselas valp.

Det blev väldigt lite fotat i den andra ringen. Lite stressigt också när Joanna hade flera att visa.

Bob, Little Hooligans Blame Someone Else vann championklassen och blev tvåa Bästa Hane.

Onyx visades också av Joanna, där kunde jag inte ta kort, för Onyx tittade efter mig hela tiden, så jag fick hålla mig utom synhåll. Onyx fick exelent och CK, placerade sig som trea i klassen (av 8 st).

Maya vann sin klass, blev sen tvåa Bästa Tik. Fick konkurrens om Bästa Veteran av en norsk Champion-veteran. Där Maya drog det längsta strået och blev Bästa Veteran. Domare var Pirjo Aaltonen.

Vi stannade till finalen, men Maya åkte omgående ut i BIS-veteran-finalen.

Giselas valp blev BIS-valp och glädjetårarna sprutade. 

Eftersom så få bilder blev tagna så gick vi ut och fotade hundarna efter utställningen.

Maya skulle fått en pokal med texten BIR veteran, med det fanns ingen kvar, så vi lånade en pokal som det stod BIM på för att få med på bilden.

Även Onyx fick posera på stubben.

Joanna plockade upp ytterligare en hund på vägen hem, det är då tur att hon har en stor bil. Jag tror att det var 9 hundar, när vi även fick med Våfflan, Helenas labrador.

Vi stannade och åt på en ChopChop strax utanför Sundsvall.

Det blev ett snabbt stopp vid en mack i Sandviken där en kille lämnade över gods som Joannas mamma skulle ha.

Sen stopp i Avesta där Helena kom och hämtade upp Våfflan.

Ytterligare stopp i Norberg, där min bil stod. Jag var lite ängslig över att behöva köra i mörker och regn de knappa fyra milen som återstod hem. Men det gick hur bra som helst och 21.30 lastade jag ur mina trötta hundar och alla prylar.

Hungriga var dom dessutom och slukade den mat dom ratat i två dagar.

Bäst av allt var att Berra hade klarat av bra att vara ensam hemma, vi hade stått i tät telefonkontakt hela helgen. Han hade pysslat lite i trädgården.

I lördags morse, skulle Gabriella och jag redan i gryningen åka till Sundsvall. Eftersom hon var i Falköping, för att starta upp ytterligare en Hööksbutik så kunde vi inte åka redan på fredagen.

Men på fredag morgon fick jag meddelande om att Gabbi blivit sjuk och inte kunde åka till Sundsvall.

För min del löste det sig ändå, tack vare att Joanna skulle dit och hade plats i sin bil både för mig och mina hundar.

Lite panik blev det ändå när jag hade ca en timme på mig att bli klar för att åka.

Vi strålade samman kl 10.30 i Norberg. Joanna hade en veterinärtid kl11 i Avesta.

Min bil blev lämnad hos Katarina och Peter.

I Gävle blev det ett trevligt stopp hemma hos Lars och Ewa för att titta på deras 5 veckor gamla frallavalpar. Orsaken var att det är Joannas Bob som är pappa till valparna, så Joanna var nyfiken på att se dem.

Det blev lite fotografering av valparna och trevligt hundsnack och vi blev bjudna på fika, innan vi fortsatte mot Sundsvall.

Två av valparna e. "Bob" Little Hooligans Blame Somone Else och Trajens Just For Fun

Målet var sen Kovland, strax utanför Sundsvall, där vi bodde hos Linda med alla våra hundar.

Otroligt att det gick så bra Joannas 5, Anettes 2, mina två och Lindas 4. Det var hundar överallt.

Linda bjöd på mat på kvällen, pasta och en otroligt god och annorlunda sås till. Gjord på bl.a bacon, grönmögelost, spenat och creme fraiche.

Lördag. 

Efter en sömnlös natt, som alltid första natten när jag sover borta, så packade vi Joannas bil igen och åkte till Nordichallen i Sundsvall för lördagens utställning.

Maya blev Bästa veteran och fick även veterancert, men det lämnades inte ut något kort för det (dom var slut)

Här sitter hon utanför buren, som bara Onyx trivs att vara i, medan Maya opponerar sig, så hon får sitta bunden utanför.

Det var 10 tikar i öppen klass, ingen placering för Onyx, men jag är nöjd med kritiken.

Maya skäms inte för sig nån dag i veckan även om konkurrensen uteblir i klassen.  

Domare var Michael Ganzer.

Joannas Bob blev 2:a Bästa Hane med CACIB.

Lenas junior Cane Guardiano Ethan blev BIM, BIR blev en finsk championtik, som nu även blev svensk uch. Hon hette Darlingdarling Daydreamer.

Molly var med i juniorhandling, som hon vann, med deras Laura.

Efter utställningen så åt vi på en Pizzeria, som låg precis granne med Linda och Mollys hem.

Vi åt olika mat alla 5, jag en god kycklingsallad med bröd.

Jag slutar här och spar resten av helgen till i morgon. 

Medan övriga frallasverige åkte till Skåne och Degeberga för att ställa ut på rasspecialen, så åkte vi norrut till Svenstavik.

Att åka 67 mil till Skåne, hade jag inte klarat. Det räckte mer än väl med 5 timmar och 37 mil här hemifrån till Svenstavik.

Det bjöds på ömsom regn och ömsom solsken (kvällen var jättefin) på vägen norrut. 

När vi hade ett par timmar kvar innan vi var framme, så stannade vi för en vägfika för att piggna till lite.

Gabbis GPS lurade ut oss på en skogsväg (det skulle väl vara närmare). Vi blev allt mer övertygade om att vi skulle komma fram till en vändplan och bli tvungna att vända, men efter ca två mils grusvägskörning i skogen så kom vi fram till asfalterad större väg.

När vi kom fram till Gillhov där vi skulle övernatta, så trodde vi att vi hamnat mitt i serien Pang i bygget, med självaste Basil (John Cleese) som hotellvärd. Vimsigare ägare får man nog leta efter (bilden är Gabriellas).

Det var många med hundar som övernattade precis som vi, men jag kan knappast rekommendera stället.

Jag vet inte om det varit flyktingförläggning tidigare, men det var väldigt nedgånget och sunkit.

Berras och mitt dubbelrum var helt ok, även om sängen var obekväm och sömnen uteblev hela natten, men så är det oftast när jag sover borta en natt.

Hundarna kom snart till ro, det var inte lyhört, mer än dörrar som gnisslade som om en katt höll på att strypas, så Maya och Onyx var tysta och sov hela natten.

Frukosten hade jag med mig i kylväska. Vi var helt ensamma i den stora matsalen.

När vi åkte de dryga tre milen till utställningsplatsen i Svenstavik så regnade det som bara den.

Men precis samtidigt som utställningen startade kl 10 så upphörde regnet och höll sig borta hela dan.

Vi hade dessutom turen att ha vår ring precis nedanför läktaren, så där kunde vi sitta tills det var dags för frallorna efter ett par timmar med andra raser innan.

Det var ynka 8 frallor, 4 hanar, 4 tikar. Men ingen skugga ska falla över dem, för det var 6 av dem som fick exelent.

Falcon har bara ögon för sin matte, medan Tummen är intresserad av Falcon.

Falcon fick åter exelent med ck, blev placerad 3:a i Bästa Hane. Han föll på att han var lite tunn för dagen. Inte så konstigt, aptiten har inte varit på topp när han har haft fästmö och parat hela veckan.

Maya vill fortfarande helst kolla i marken.

Men hon kan också visa sig fint som man ska.

Maya blev Bästa Tik och Bästa veteran och BIM, men någon uppställd bild blev det inte då den vinnande hanen Neverfading's May Be Maybe försvann ur ringen så kvickt.

Dagens domare var Joachim Ohlsson, som fått rycka in i stället för Björn Ejnarsve, som skulle ha dömt.

På vägen hem stannade vi efter ca 7 mil i Ytterhogdal och åt. Stället var både Folkets hus

och ett litet filmmuseum.

Förutom massor av skog, har vi även passerat massor av sjöar älvar och andra vattendrag.

Jag hade tänkt fota den vackra naturen, men det låter sig inte göras i farten från sidorutan.

Urdålig som jag är på geografi, så har jag inga minnen av vad alla ställen som vi passerade hette.

Är det nån som vet vad detta är för stad? För jag minns ju inte. Vi stannade till vid den köpingens ICA, för Gabbi behövde gå in där.

Falcons (Travarens On Gard) kritik.

Mayas kritik och rosettskörd.

Det var otroligt skönt att få sova i egen säng i natt.

Nu ska hundarna få en tur i skogen och jag ska förhoppningsvis plocka lite blåbär.

Eftersom vi stannade till finalen på söndagen, och tur var väl det med tanke på hur bra det gick, så sov vi ytterligare en natt hos Thomas och Katinka.

Måndagen var ju arbetsdag för dom båda, så vi sov lite längre innan vi packade bilen igen och åkte hemåt efter frukost.

Det gick ju så himla bra för mig att köra ner de 40 milen till Trollhättan, men hemresan var lite jobbigare. Jag var trött till en början, det gick över som tur var. 

Jag hade dessutom ont i vänster axel. P.g.a min dåliga högra axel, så håller jag oftast bara ratten med vänster hand, men det blev väl lite för mycket för den också. Det är ett riktigt skit med dessa krämpor.

Vi stannade åter vid Borasjön, fikade och rastade hundarna.

Men Berra, som är så ostadig på benen nu för tiden, föll handlöst rätt in i en nyponbuske på väg fram till fikaplatsen. Innan jag ens hann fram hade en utländsk ung kvinna hoppat ur sin husbil och hjälpte mig att få honom på fötter igen.

Den här helgen har stundtals varit jobbig för Berra, och man har märkt av hans begynnande demens när han blir extra glömsk och förvirrad.

Jag tog en liten promenad med hundarna, det blåste otroligt hårt, men var mest soligt.

Jag tänkte ta en selfie med Borasjön som bakgrund, men det blev inte så mycket bakgrund.

Vi gjorde ytterligare ett stopp innan vi var hemma. Vi stannade till hos Marianne i Norberg, Maya och Onyx fick rasa lite med hennes hundar. Jag hade några kubbar kvar, så Marianne fick bjuda på kaffe.

Gårdagen (tisdag) försvann helt. Jag satt större delen av dagen och gick igenom alla hundratals bilder som blev tagna under helgen. Trött var jag också hela dan, jag t.o.m sov en stund på e.m

Nu får jag ladda lite inför kommande helg. På lördag åker Berra, jag och Gabriella till Joanna i Skinnskatteberg och tittar på Falcon och Ramonas 9 valpar, som då har hunnit bli 4 veckor gamla.

På söndag blir det utställning i Leksand, där jag eventuellt har en uppfödargrupp.

Nyss har jag varit ute och tagit in de rabarber som fanns. Jag skulle göra en hallonkaka och en med rabarber, men såg att jag inte hade tillräckligt många ägg.

Så det blev bara en hallonkaka.

I söndags var det dags för Dvärghundsklubben att stå som arrangör för utställningen för vår ras.

Liksom dan innan så åkte vi från Trollhättan till Vänersborg vid 8-tiden. Men nu hade vi packat allt för hemfärd direkt efter utställningen, som för vår del skulle vara avslutad till ca kl 11.

Det behöver då inte vara sämre kvalitet på hundarna för att det är få anmälda. Tvärt om skulle jag nog säga.

Den här dagen var det bara en valp (Pias) och 17 st officiella (ingen struken). Alla fick exelent utom en. Otur för mig så var det Onyx som fick detta enda VG.  

Onyx har två lösa framtänder, sen hon allt för ivrigt har tuggat på hårda ben. Ibland syns de tänderna, ibland inte.   

Domaren Heather Cox från Irland var förtvivlad för att hon måste ge Onyx vg. 

Men hon älskade Maya. När Maya kom på bordet direkt efter Onyx så utbrast hon när hon tittade på Mayas huvud "Ah, this was better, much better".

Trots att Maya placerat sig flera gånger i bästa tikklass, även sen hon blev veteran, så blev jag glatt överraskad när hon satte henne som etta.

Birgittas Lake House Charming Titus blev BIR och Maya BIM (foto Åsa Pettersson) 

Jag måste få lägga in ett par bilder från 2016 från just Vänersborg. Mayas mamma Triss (Travarens Lady Zoot) blev BIR och Birgittas Gaius (halvbror till Triss) blev BIM. 

Maya tog sitt sista cert och blev champion. Jag kanske borde åka till Vänersborg oftare.

Nu fick jag lite att fundera på, skulle vi åka hem till Dalarna som det var planerat eller skulle vi stanna till finalen?

Jag brukar nästan aldrig stanna, dels för att man redan åkt så långt och dels för att det oftast är de pälsade hundarna som blir placerade.

Men när jag såg att det var vår domare som dömde BIS veteran, så bestämde vi oss för plan B. Stanna och sova en natt till hos Thomas och Katinka.

Liksom på lördagen så var vi inbjudna i Pias tält, där även Ulla Wass var. Så det blev mycket trevligt prat under väntetiden.

Tur att vi hade tillgång till ett tält, för det kom en sjujäkla regnskur, så de små chihuahuorna som dömdes då, försvann på nolltid, tills det var helt tomt på planen.

En sak till som var tur, var att Berra fick hjälp av både Åsa (här med Krusmyntas Glory Days) och Pia, för han var väldigt ostadig på benen och ganska förvirrad emellanåt. Tack tjejer!

Men domaren lät sig inte bekomma av regnet, hon fick på sig regnställ sen dansade och sjöng hon "I'm singin in the rain" framför oss.

I finalerna på SDHK's utställningar är det många som får chansen att bli BIS-placerade. BIS valp, BIS junior, BIS unghund, BIS veteran, BIS avels och uppfödare, BIS BIM och slutligen Best In Show, där alla BIR-hundarna ingår.

BIS-valp 3:a blev Pias Le Suprime Beaufort (jag minns inte vad hon kallade honom för). Även här var det Heather Cox som dömde.

Maya blev BIS 2:a veteran. Domare var Heather Cox. (foto: Åsa Pettersson)

Sen blev hon BIS BIM 3:a! Domare: Svein Helgesen (Foto: Åsa Pettersson)

Hon är fin, min lilla sura veteran, som var ganska nöjd på slutet och ville hem. (Foto: Åsa Pettersson)

Mayas rosettskörd från söndagen

Tillbaka i Trollhättan vid 5-tiden, samtidigt som Thomas och Katinka kom hem. Dom hade varit i Hunnebostrand och grattat Katinkas pappa Christer som fyllde 75 år.

Det kommer nog ett inlägg till, för vi har ju hemresan på måndagen kvar.