På lördagen var det dags för utställning. Det blåste som bara den, vårt tält stod som ett segel i vinden, men det stod ändå kvar.

Det var ju bra för hundarna för med den blåsten så blev inte värmen så besvärande.

In i det sista var jag osäker på om jag skulle stryka Triss eller inte. Hon är ju inte helt klar efter valpningen, har inte återfått sin päls helt än.

När jag såg att hon var ensam i championklassen, så bestämde jag mig för att ändå visa henne.

Men först var det Mayas tur, hon gick ju i unghundsklassen.

Smidig som ett kylskåp står jag när jag visar Maya. Det har sina sidor att ha både dålig rygg och klena knän.

Maya uppförde sig skapligt i ringen, men jag har problem med att få henne att inte nosa i marken.

Hon vann sin klass med CK, glad och förvånad blev jag.

Marie-Louise (som har Majken) var på plats för att titta på Maya och Triss, hon var snäll och fotograferade också med min kamera.

Maya kan stå fint bara hon vill.

Triss ville bara framåt hela tiden.

Det blev lite stressigt när jag plötsligt hade både Maya och Triss i bästa tikklas. Magnus offrade sig och visade Maya, tur att han inte syns på bilden, eftersom han inte tyckte att han var tillräckligt prydligt klädd, när han bytt om till schorts och flipflop.

Triss blev 1:a och Maya 2:a med Cert.

Domaren Cahtrin Lundberg Westin hade stora problem med att bestämma sig för vem som skulle bli Bäst I Rasen, men till slut var det Ulla Larssons Fomielens Karen "Frank" som drog det längsta strået.

Kritiken för Maya löd:

18 mån.tik Utm. typ o storlek. Underbart huvud Vacker hals o rygg Utm. kropp för åldern Välmusklad. Utm. stomme,päls o färg.

Exelent 1 ukkl ck 2 Btkl Cert

Kritiken för Triss:

4-årig värdig championtik. Härligt huvud o uttryck. Vackra öron Bra hals o rygg. Utm. kropp och benstomme. Fin färg Rör sig utm.

Exelent 1chkkl Ck 1 Btkl BIM

Efter utställningen var vi bjudna på middag hos Ingrid tomatsallad med mozzarella till förrätt, sen en ljuvlig fisksoppa, som avslutning citronpaj. Det var en riktig vinnarmiddag det   

Medan jag tar en avbild på Ingrid, så gör hon detsamma på mig.

Med bra fart tar båten oss över Östersjön till Gotland.

Det blåste så pass att det gick gäss på vattnet i lördags.

Vi gick upp i ottan på fredag morgon, naturligtvis efter att jag hade sovit alldeles för lite.

Det mesta var packat och klart i bilen redan kvällen innan. På morgonen lämnade vi av Jolly hos Maria, men sen var det raka spåret till Nynäshamn.

Sol och klarblå himmel på överresan, även om det blåste en del. Men med hjälp av åksjuketablett så klarade jag mig bra.

Vi kom fram kl 15, men eftersom man fick sätta upp tältet på utställningsplatsen först kl 17 så åkte vi först till Roma Kloster och träffade Marie-Louise och Majken (Travarens Nirvana Face).

Sötnöten hade vuxit en hel del, men så var hon också 3 månader nu (i.a.f. två dar senare).

Mamma Triss, storasyster Maya och Majken busade nonstop medan vi var där.

Dom kom på att man kunde ha jaktlek runt en stor stubbe, problemet var bara att Majken hela tiden kom på efterkälken.

"Kom igen nu syrran!"

Lite vila i skuggan blev det ändå till slut.

Efter att ha blivit bjudna på fika och pratat ett tag så åkte vi tillbaka till Visby och satte upp vårt tält.

Det fanns bara en liten ruta i ringhörnet kvar. Tur det, för det var bedrövligt dåligt med tältplatser runt ringen. Överhuvud taget hade ringarna trängts ihop, trots att fältet är jättestort.

Den enda trösten var att vår ring (3) låg helt nära vägen, så man kunde packa ur direkt och sen åka och parkera bilen. Och att det var samma ring båda dagarna. Annars är ju det vanligaste att man får flytta tältet till en ny ring.

Vägen ner till Klintehamn, där vi bodde, är så fin där den går utmed vattnet.

Vi stannade till som snabbast hos Ingrid, för jag hade tagit med mig lite blåbär och torkade trattisar, som vi lämnade av.

Det kändes hemtamt att komma fram till huset, där vi nu fick bo för tredje gången.

Vi hade stannat och köpt pizza när vi åkte från Ingrid, och dom satt vi ute på altanen och åt i den ljumma kvällen.

Fortsättning följer.

Efter vår "minisemester" till Gotland, så är vi nu hemma igen.

Vi kom hem på e.m igår efter att ha klivit upp kl 5 (för att vara säkra på att hinna, så det inte skulle bli som året innan när vi missade båten.)

Det gick bra att köra från Nynäshamn, trots att jag tagit en åksjuketablett på morgonen, men sista biten hem började jag känna av tröttheten, så då fick Berra ta över ratten.

I natt har jag sovit som en liten gris efter 5 dygn med usel sömn då jag bara sovit några få timmar varje natt. (Åksjuketabletten gjorde nog sitt till också.)

Jag kommer att dela upp resan i flera blogginlägg. Jag har så himla mycket bilder att gå igenom först.

Stora kameran fick jag länsa på bilder då och då, för minneskortet blev fullt. Dessvärre när BIR och BIM från lördagens utställning skulle plåtas.

Mobilen är ett minne blott, sen jag klantigt tappade den på gatan i Visby när vi i måndags kväll skulle äta en bit mat innanför ringmuren. Mobilen landade på ett hörn, det blev en liten spricka, men dessvärre tillräckligt för att telefonen gick sönder och inte gick att starta överhuvud taget. Jag var in på en Teliabutik, men killen där bara konstaterade faktum.   

Vi hade toppenväder alla dar medan vi var kvar på Gotland,utom på hemresan, då vräkte regnet ner och blixtarna avlöste varandra.

Och nu när vi är hemma igen så har det regnat utan uppehåll hela dan. Det är väl bara att konstatera att hösten är här nu.

Jag har en halvbror i Sundsvall, som jag av naturliga skäl inte träffar ofta.

Nicke, som är 20 år äldre än jag, bor nu på ett äldreboende i Timrå, det var ju bara "ett stenkast" från Birsta så på onsdagen åkte vi dit och besökte honom.

Jag hade GPSen på, men Sundsvall är ju så omgjort, sen den nya bron kom till, så vi fick vända gång efter annan för GPSen lurade oss alldeles galet mer än en gång.

Förra året fick han sitt ena ben amputerat p.g.a sin diabetes, så nu var han mest sängliggandes.

Vi hade med oss Maya, Nicke frågade direkt om det var Skorpan (hon var med när vi senast träffade Nicke för 5 år sen).

Inte heller här blev några bilder tagna.

På vår resa till Sundsvall, så var vi varje dag på Birsta Hundcenter. Ett jättefint hunddagis och pensionat.

Tre tjejer startade upp stället för ett drygt år sen.

Jag tog alldeles för lite kort, ibland blir jag handlingsförlamad trots att jag har kameran med.

Berra sitter med Triss i väntrummet/receptionen.

Hela ställer var  smakfullt inrett med en blandning av gammalt/antikt och nytt (här borde jag haft bilder)

Personalens fikarum.

Renoveringen var i full gång med detta rummet, som blir kontor och övernattningsrum.

En stor föreläsningssal, med ett angränsande kök fanns för kursverksamhet.

Här ger Linda laserbehandling till Susannes hund, som hade en liten sårskada vid örat. Hunden ser ut att njuta i fulla drag.