Ingenting blir gjort, men tiden går ändå. Det är nästan en vecka sen jag bloggade senast.

Vi har ju inte haft någon bil, så det har blivit att hålla sig hemma. Nu gör vi ju det för det mesta ändå, så det har inte varit så stor skillnad.

Promenader till sjön, ömsom på barmark och ömsom på glansis.

Det har stormat rejält för några dagar sedan, vilket syntes vid och på sjön. Massor av kvistar och grenar kantar vägen.

Båtarna hade slitit i sina förtöjningar, en hade t.o.m kommit loss och blåst ut på isen.

Jag fortsätter att pussla, har just avverkat ett av dem som Cissi skickade. Riktigt marigt när man inte vet hur motivet ska bli innan.

Enklast tänkbara mat tillagas, som här en korvpizza på färdig pizzadeg.

Igår var det dags att hämta bilen, Gabriella offrade sig och kom hit och hämtade mig, vi skulle dessutom till samma ställe utanför Avesta.

Gabriella släppte av mig vid bilfirman och fortsatte själv till sitt jobb på Hööks.

Jag tog med mig Falcon hem, då hon inte kan ha honom med på jobbet.

Oj vilken rusch det blev hemma, med tre galningar som rusade fram och åter i huset så alla mattor låg som dragspel över golven.

Till kvällen var dom väl så spaka.

I kväll ska Falcon återgå till sin matte. Han är en alldeles obeskrivligt trevlig hane, så glad och kärleksfull mot allt och alla.

Lite kyligare idag, med -11 grader i morse, mot bara ett par minus senaste dagarna.

Idag fyller barnbarnet Elvira 16 år. Det blir inget besök, vi får gratta henne på annat vis.