Söndagen i Sundsvall började med spöregn kl 6 på morgonen, men slutade i solsken på eftermiddagen.

Nu var det Dvärghundsklubben som var arrangör för frallornas del, och utställningen var i ridhus i Timrå (samma som jag och Gabriella ställde ut för ett år sedan).

Innan vi åkte till Timrå så var vi tillbaka till Nordichallen där Joanna lämnade av Samba (continental bulldogg), vars utställning var på den platsen.

Frallorna gick i två olika avdelningar (och ringar), då de 8 anmälda valparna gick för en annan domare.

Valparnas domare var Anna Lena Angeria. BIR-valp blev Giselas grekiska import Cane Guardiano Fenomena. Tvåa blev Anettes valp "Ruby" Big Ears Always Make My Day, som visades av Joanna. Trea Pias Cane Guardiano Faedra, kullsyster till Giselas valp.

Det blev väldigt lite fotat i den andra ringen. Lite stressigt också när Joanna hade flera att visa.

Bob, Little Hooligans Blame Someone Else vann championklassen och blev tvåa Bästa Hane.

Onyx visades också av Joanna, där kunde jag inte ta kort, för Onyx tittade efter mig hela tiden, så jag fick hålla mig utom synhåll. Onyx fick exelent och CK, placerade sig som trea i klassen (av 8 st).

Maya vann sin klass, blev sen tvåa Bästa Tik. Fick konkurrens om Bästa Veteran av en norsk Champion-veteran. Där Maya drog det längsta strået och blev Bästa Veteran. Domare var Pirjo Aaltonen.

Vi stannade till finalen, men Maya åkte omgående ut i BIS-veteran-finalen.

Giselas valp blev BIS-valp och glädjetårarna sprutade. 

Eftersom så få bilder blev tagna så gick vi ut och fotade hundarna efter utställningen.

Maya skulle fått en pokal med texten BIR veteran, med det fanns ingen kvar, så vi lånade en pokal som det stod BIM på för att få med på bilden.

Även Onyx fick posera på stubben.

Joanna plockade upp ytterligare en hund på vägen hem, det är då tur att hon har en stor bil. Jag tror att det var 9 hundar, när vi även fick med Våfflan, Helenas labrador.

Vi stannade och åt på en ChopChop strax utanför Sundsvall.

Det blev ett snabbt stopp vid en mack i Sandviken där en kille lämnade över gods som Joannas mamma skulle ha.

Sen stopp i Avesta där Helena kom och hämtade upp Våfflan.

Ytterligare stopp i Norberg, där min bil stod. Jag var lite ängslig över att behöva köra i mörker och regn de knappa fyra milen som återstod hem. Men det gick hur bra som helst och 21.30 lastade jag ur mina trötta hundar och alla prylar.

Hungriga var dom dessutom och slukade den mat dom ratat i två dagar.

Bäst av allt var att Berra hade klarat av bra att vara ensam hemma, vi hade stått i tät telefonkontakt hela helgen. Han hade pysslat lite i trädgården.