Ja, nu känner man sig nästan bokstavligen insnöad.

Det kom ju massor i fredags, men jag tänkte inte gå ut och skotta med min klena rygg. Inte heller nåt för Berra som har en gräslig ischias (troligen) för närvarande.

Men "saved by the bell" för till f.m.-kaffet dök Bengt upp som en räddande ängel och skottade fram till brevlåda och utanför garaget. Den förra snödämpen som vi fick, så var han också hit och skottade snö.

I fredags kunde man alltså gå till brevlådan, efter Bengts insats, utan att behöva pulsa i snön.

Igår kom det ännu mer snö, men den fick vara kvar utan skottning.

Mer som kom igår, eller snarare fler som kom igår var Peter, Ville och K från Norberg.

Dom kom lagom till förmiddagsfika. K var en trevlig bekantskap, vi pratade massor. Hon hade ett genuint hundintresse (även häst för den delen).

Framåt mitt på dan gick dom tre ut på promenad med Maya, Onyx och Ks flat, medan jag lagade mat, hade turligt nog en fläskytterfilé i kylskåpet.

Jag respekterar att K inte ville hamna på bild i min blogg, så det blir bara Ville och Peter vid maten.

Idag är det en del sol, hoppas verkligen att den kan smälta undan lite snö, för nu är det för jäkligt mycket, ca 3 dm kom fredag/lördag.

Snön alltså, det började i går kväll.

När jag släppte upp rullgardinen i sovrummet i morse såg det ut så här på altanen.   

Det har dessutom blåst kraftigt, så snö har fastnat på fönsterna.

Hundarna vet hur man tar sig igenom såna här dagar.

Själv ska jag ta en vända med dammsugaren.

Det har gått ut gul varning för stort snöfall i södra Dalarna från kl 4 i eftermddag. Klockan är nu halv 5 och det är inte ens mulet ute. Vi vill inte ha mer snö, vi vill ha vår. 

Nätterna är fortfarande så kalla, ca -6 grader, så den snö vi har går långsamt bort, trots plusgrader på dagarna.

Annars då? Jo, jag är sämre i ryggen, igår ställde jag in artrosskolan. De övningar som jag gör där är ju mest för höfter och knän, men jag märker att jag blir sämre i ryggen i stället.

Idag har vi varit till Avesta, Berra hade tid halv 12 för sin sin cellgiftsbehandling, det var klart på 10 minuter. Jag satt kvar i bilen under tiden.

Sen var vi in som snabbast på Hööks, för att träffa Gabriella i ett ärende. Det har varit rea där med anledning av deras ett-årsjubileum. Köpte en leksak till hundarna för 17 kr!

Vi hoppade över vårt f.m.-kaffe idag, då det blev så i skarven, så vi åkte till Hedemora och åt i stället. Eftersom det blev i de flestas lunchtimme vid 12-tiden, så fick vi se hur otroligt mycket folk som äter sin lunch där.

Det var knökfullt vid buffén och vi fick avvakta lite innan vi fick ett ledigt bord.

Efter maten åkte vi till Tjärnan och gick med hundarna, d.v.s Berra gick inte många meter, han har så ont i ryggen och ena benet, troligen ischias är min gissning.

Vacker Maya.

Onyx såg helt vansinnig ut i blicken när hon rusade omkring.

Det var mycket spring och bus i snön som ännu var kvar.

På åkern bortåt Tjärnan är det gott om tranor nu, men bara två svanpar. För nån vecka sen var det massor av svanar.

Tranorna stördes av att jag stannade bilen för att fota, så de som var närmast vägen lyfte.

På matstället träffade vi på flera bekanta. Bl.a Tita, hon följer min blogg men kommenterar aldrig.

Det är lite orättvist att en del av våra vänner får reda på så mycket om oss via bloggen, men som själva aldrig ger sig till känna.

Vi som inte ses så ofta nu för tiden, dels p.g.a pandemin så hade jag önskat ett litet livstecken via en kommentar på bloggen (riktat även till dig Marianne).

Det verkar som om det runt dagens datum brukar bli bakslag i vädret ofta genom åren.

Vi fick ganska mycket snö igår, så på dagens promenad med hundarna fick kängor och vinterjacka åka på igen.

Isigt att ta sig fram utefter vägen.

12 april förra året fick vi det här bakslaget i en i övrigt lika snöfattig vinter som i år.

Den 5 april 2019 fick vi också en omgång snö, efter att ha haft barmark ett tag.

Nog kan vädret vara lynningt i april.

Idag har jag sått lite mer fröer. Ofta startar jag för tidigt med blomfröna och för sent med tomaterna.

Strukit en tvätt från igår och tvättat och hängt två maskiner idag. Det är ett helsicke att hänga tvätten eftersom jag inte kan lyfta upp min högra arm.

Jag har just lagt klart det här kluriga pusslet. Kanske ska jag ge mig nu med pusslandet. Jag har i alla fall inga nya att lägga.

Då är det dags att ge sig i kast med den fjortonde upplagan av SELFIE:

Som vanligt är det Anja med bloggen Klimakteriehäxan som bjuder på utmaningen.

1. Så bor jag: Eget hus (ett av Vikmanshyttans äldsta, byggt på 1700-talet)

2. Vill se: Svamp i skogen när det är säsong för det.

3. Hoppas på: Prissänkning på bensin.

4. Där har jag faktiskt varit: Grand Hotel (inte så märkvärdigt att komma med, men bokstaven ska ju stämma också.

5. Kärlek jag aldrig glömmer: Lucifer, en av våra första egna travare på 60-talet. Kolsvart hingst, gudomligt snäll. Jag hade honom som ridhäst när han slutade att tävla.

6. Något hårt: Revben

7. God smak: Nötter

8. Exotisk maträtt: Risotto (inte så värst exotiskt)

9. Hobby: Odling (blommor mest men även grönsaker, i mindre skala nu än förr p.g.a åldern)

10. Doft: Geranium (även kallad dr Westerlunds blomma, kraftig doft när man rör vid bladen.

11. Kan inte leva utan: Mat 

12. Uppskattar hemma: Trivs med det mesta, men uppskattar att ha maken i livet och hundarna omkring mig.

Det blev några bilder med idag. Lucifer från 1962 (jag som nygift 18-åring då).

Bilden på vårt hus tagen idag i snöblask, riktigt otrevligt aprilväder.

Med -8,5 grader så är det ganska kyligt ute när jag kliver upp på morgonen vid halv 8.

Frampå dagen blir det betydligt skönare väder tack vare solen, men ändå är det bara nån enstaka plusgrad.

Idag åkte vi redan på förmiddagen till Hedemora. Lämnade ytterligare en banankartong med prylar till Erikshjälpen.

Eftersom man får en fikabiljett för inlämade saker, så passade vi på att ta vårt 11-kaffe där.

Sen handlade vi lite på Lidl och fortsatte till skogen och gick med hundarna.

Berra har en gräslig ischias, eller om det är en höft som spökar. Ont har han i alla fall, men tvingade sig att gå med på promenaden.

Hundarna var ovanligt lugna och gick mest och strosade i vår takt.

Mayas min är lika uppkäftig som alltid.

Vi ser fram emot årets första utställning, som blir i Västerås den 25 april, då ska Maya debutera i veteranklass. Tänk att hon redan är 8 år gammal.