Jag hade ju tänkt fortsätta att skriva om min barndom/ungdom. Jag kan ju ta det i episoder.

Sommaren 1957, jag var 13 år då, tillbringade jag med moster Ruth, morbror Ville och kusinerna Eva och K-G på en liten bondgård.

Dom bodde i Uppsala då, men hade den här sommaren hyrt en stuga på tomten hos en äldre man utanför Harg, i en liten by som hette Boda. Morbror Ville kom ut på helgerna, men arbetade i veckorna i Uppsala.

Den gamle mannen, som  hette Mejnar, han var nästan helt blind. Han fick en otrolig hjälp av moster och morbror, men även av oss barn den sommaren.

Eva och jag fick knäskura golvet i det rum på övre våningen i Mejnars hus där hon och jag bodde.

Våra madrasser fyllde vi med halm från logen

Vi målade ladugården både utvändigt och invändigt. Alla dessa små ladugårdsfönster tvättades och målades.

Vi hässjade hö, körde hem hö, lindade upp alla dessa trådar efter höbärgningen var klar. Jag vill minnas att vi fick 2 öre per rulle.

Vi körde ut dynga på en åker bakom ladugården, jag rasade ner med hela benet en gång i dyngstacken.

Vi mockade i ladugården och hjälpte Mejnar att släppa ut korna efter mjölkningen och ta in dom för mjölkning. Det var mest jag som gjorde det, trots att jag var yngst så var jag nog den oräddaste av oss.

Mejnar hade en häst, Putte, 5 kor och några höns.

Jag lärde mig mjölka, både med maskin och för hand. Mejnar hade en knepig ko, som hette Filia hon var tvungen att handmjölkas.

Jag som hade börjat gå i stallarna allt mer på Solvalla, tog det där med hästen på stort allvar.

Han hade nog aldrig blivit så ompysslad som den sommaren. Jag badade och skrubbade honom, hittade en gammal järnring som nog suttit runt en tunna, den gjorde jag en svettskrapa av.

Vi skurade upp en gammal fyrhjulig trilla med trähjul, som jag körde till handelsboden med.

Vi skrev "Mejnars hästdroska" med krita på sidorna.

Vi red på Putte till och från åkrarna.

Hönsen blev väldigt tama, vi döpte dom alla. Minns att en fick heta Matsson för den hade lika blå ögon som hovslagen som hette Matsson.

En sak som jag funderat på bakefter är hur någon vuxen kunde låta mig och Eva gå till tjuren med en ko. Det var flera km att gå och en brunstig ko är ju väldigt oberäknelig.

Men kossan blev betäckt och vi kom tillbaka helskinnade.

Man skulle ju kunna tro att vi inte gjorde annat än arbetade den sommaren, men dom ljusa varma kvällarna (var det alltid varma somrar när man var barn?) så lekte vi "burken" i kohagen (minns inte ens hur den leken gick till) med grannbarn i närheten.

Det var den här sommaren jag började skriva dagbok, Eva hade redan gjort det länge.

Jag vet inte ens om jag har den dagboken kvar, men jag har fortsatt att skriva sen dess.