I det sommarvarma vädret som var igår, så blev det årspremiär att äta ute på altanen.

Det var också årspremiär för brännässlorna som vi åt till den stekta laxen.

Nu är dom allt på sluttampen.

Både igår och idag har vi ägnat oss åt att arbeta i trädgården.

Berra har varit riktigt i farten och trots extra ont i kroppen efter gårdagen så har han fortsatt idag.

Vi har sågat ner ett gammalt krikonträd. Det stod egentligen på grannens tomt, men har allt mer hängt ner över våra bärbuskar, så de stora grenar som var över vår tomt sågades bor. Sen har Berra sågat i mindre bitar.

Idag har vi försökt göra brasa av riset, men utan att lyckas. Den ville inte ta sig.

Vila mellan varven är ett måste.

Det står inte på förrän det går att göra första rabarberpajen.

Jag har börjat plocka fram krukor från förrådet...

för nu är det dags att skola dahliaplantorna, medan astrarna får vänta lite till. Det är faktiskt bara dessa två sorter jag sått i år.

Kl 15 ska Berra vara på kirurgen i Falun för ett större ultraljud av benens blodkärl. Innan ska vi hinna ta skogspromenaden med hundarna. Efter Falun blir det raka vägen till min valpkurs.

Det visade sig vara växtkraft i mina övervintrade dahliaknölar. Än får jag bära dom ut och in, för nattfrostens skull, men det står väl inte på förrän dom ska ut i krukor och i rabatten.

Ett hav av vitsippor är en vanlig syn en vårdag.

Nu när vi äntligen har fått varmare väder, så borde jag vara ute och rensa landen. Men det är attan vad kroppen säger ifrån.

Det blir väldigt korta stunder, efter 30 minuter har jag ont överallt.

Jag kan inte låta bli att undra om min medicinering har med saken att göra.

På kvällar och nätter har jag värk i skenbenen (det har jag aldrig haft tidigare). Att ryggen är kass är ju som det är, men detta nya gillar jag inte alls, men naturligtvis försöker jag i.a.f att göra så gott det går.

Jag svullnar också i lymfan under armen, att ha BH eller inte är som att välja mellan pest eller kolera.

Förmodligen kommer jag inte få hela landet rensat i år heller.

Tulpanerna med alla sina extra blommor har slagit ut mycket, men är fina ändå.

På stigen där vi går med hundarna ligger några stockar som hinder, mest för dom som kör crosscykel och fyrhjuling. För oss är det ju lätt att ta sig runt.

Nu är det päronträdet kapad. Berra har fixat det. Det har ändå inte funnits några päron på det trädet. Jag ska plantera klematis som kan få klättra uppför stammen. Linan som ligger brukar Maya vara bunden vid, när jag är ute och rensar i trädgården.