Valparna verkar intresserade av sina egna skuggor i vattnet.

Snacka om att må väl, Nuncio har kommit på att man kan snutta på fällen, han myser så ögonen går i kors och han nästan somnar.

Igår åkte vi till Stockholm.

Det var inte den lämpligaste dagen, då det var en av årets varmaste dagar med dryga +25 grader.

Det har bestämts att min syster Gertrud, ska ge vapen Nuncio en chans.

Han har inte så trevliga andningsljud, låter helt enkelt trång i svalget.

Vi gjorde en omväg, för att först åka till en mycket kunnig hundmänniska, tillika långvarig uppfödare av fransk bulldogg.

Valpen blev kollad med stetoskop, i vilket även jag fick lyssna. Det kan finnas en chans att trångheten växer bort, i a.f värt att se tiden an lite.

Det värsta som kan hända är att han får sluta sina dagar i förtid.

På kenneln fanns en väldigt ovanlig katt, Ida. Hon är med vid alla valpningar och aviserar klockrent strax innan det är dags för nästa valp att födas.

Hos Gertrud kommer Nuncio få det lugn han behöver under några månader, så vi sen får se hur det går för honom. Förhoppningsvis blir han så bra att han kan leva ett gott liv hos henne.

Gertrud bjöd på middag, som hon hade klar när vi kom, men det blev lite kaos innan vi kunde äta. Jolly kräktes på fina äkta mattan. Nuncio bajsade på mattan ute på balkongen, lös o magen dessutom.

Värmen under bilresan var nog en del av orsakerna.

Nuncio hittade en så skön fotölj där han fick vara ifred med ett mjukisdjur. Gertrud har många saker kvar efter sin förra hund Ludde, som gick till dom sälla jaktmarkerna i höstas, 13 år gammal.

Han biter faktiskt inte i fällen, han snuttar. Jag tror aldrig jag sett en valp göra det, att kattungar gör det är ju ganska vanligt.

Trots att Getrud i princip bor mitt i stan (Traneberg), så finns det gott om grönområden. Den här lilla bersån, som dessvärre inte används för den sköts inte, fanns på fastighetens tomt.

Klockan 8 var vi tillbaka i Hedemora, då åkte vi till skogen och tog en rejäl promenad med hundarna.

Hundarna visar tydligt att här har nyligen gått en annan hund, då åker raggen upp på ryggen..

men sen var det bara att knalla vidare.

Jolly hittar naturligtvis en lämplig pinne att bära. Jolly som för övrigt är piggare än hon varit på länge.

Men den otroliga värmen höll i sig långt in på kvällen så småhundarna hässjade rejält på väg tillbaka till bilen.

Nuncio är fortfarande glups och glad i mat, trots att han nu får äta ensam sen syskonen flyttat.

Igår var det stressigt värre, men jag hann ändå med allt som var planerat.

Vi åkte till Hedemora direkt efter frukosten, vädret var mulet, det hade varit ett rejält nattregn.

Det innebar att hundarna kunde följa med i bilen, för det var inte så varmt.

Började med sopstationen, där veckans begagnade valptidningar slängdes, fortsatte till Lantmännen (hundmat), Apoteket, Jollys Canidryl var slut, liksom mina Paraflex och Berras kortison.

Så ett evigt köande på banken för att sätta in pengar, som jag inte klarat via nätet, det hade blivit nåt fel på siffrorna, så även bankkillen hade en del problem innan vi lyckades lösa det.

Vi tog en fika på kondis, väldigt ovanligt, mest för att jag är för snål och för att jag inte tycker om bryggkaffe (får ofta dessutom ont i magen av det). Men nu pungade jag ut med den hundring som det kostade att få kaffe och en bakelse till.

Hem till strax efter 12, så Nuncio fick äta sin mat, sen iväg till Borlänge. Jag skulle dels ha ett nytt foder till Maya och ett halsband till Nuncio. Dom billiga halsbanden var slut hos Lotta, så jag fick åka vidare till Djur Magazinet, där jag hittade mitt halsband.

Var även in på Dollar Store och köpte en ny enliters kastrull, sen jag bränt sönder botten på min förra (när jag kokade morgongröten häromdagen)

Hann med en snabbtitt på bilar f.f.a KIA, som jag blivit lite nyfiken på. Men det är jättesvårt med bil, den får inte vara för stor, men den ska ändå rymma två hundburar.

Jag var in på Singer (ligger precis intill DjurMagazinet, så det gick snabbt) och köpte ett måttband, bra att ha när man ska mäta skuffarna på tänkbara bilar.

På hemvägen blev det ett snabbstopp hos S-O och Kristina för att visa upp Nuncio.

Nästa stopp blev Säter, snabbt in på ICA och plockade ihop varsin sallad, jag kastade i mig min när vi kom hem kl 5. för att sen åka till Brukshundklubben, där jag hade upptaktsmöte kl 6 för en valpkurs,

Men innan hade vi tagit en promenad i skogen med hundarna.

Det var Nuncios första promenad i skogen. Jag bar honom mest, men lite fick hann knalla också.

Intresset att bära på en pinne eller kotte har han uppenbarligen ärvt.

Att följa "storasyster" i hälarna var inte så dumt.

Jag har en alldeles ovanligt stor grupp på valpkursen den här gången, inte mindre än 13 st. (två av dom kunde inte vara med på upptaktsmötet)  Men jag har fått en medhjälpare i Anna, som inte varit aktiv i klubben på flera år, så det ska nog gå bra trots antalet.

Idag kom så den sista valpköparen.

Men innan hade jag bakat bullar och rensat gårdagens blåbär.

Hela morgonen var Nirvana och Nuncio ute i sin hage i det fina vädret (tänk, två dar i rad utan regn!)

Jag smög fram för att ta kort på dom sovande små när dom tagit en liten lur i busandet...

men dom vaknade tvärt när jag kom med kameran.

Medan jag satt ute och rensade gårdagens blåbär så hade jag läsplattan med och lyssnade på Zara Larssons sommarprogram från P1. Jäklar vilken tuff tjej! Bara 17 år gammal och så mycket skinn på näsan.

Berra rensade dom kantareller som han plockade i går.

Klockan 2 kom Marie-Louise från Gotland, men där blev det stressigt värre med att hinna skriva alla papper och ta en fika, för hon hade tagit fel på båttiden (upptäckte det av en tillfällighet). Så redan kl 3 fick hon och hennes medföljande vännina hasta iväg igen för att hinna till Nynäshamn i tid. (Det gjorde dom också med 15 minuter till godo!)

Lilla Nuncio är nu ensam och övergiven (tycker han själv) och gråter förtvivlat i två minuter i sin hage innan han somnar.

På måndag har jag fått veterinärtid för honom, kanske blir det dödsdomen då, han har nämligen ganska kraftiga andningsljud, både från näsa och mun, speciellt när han är nyvaken hörs det mest.

Jag skulle vilja höra med andra som haft liknande problem med en liten valp. Har dom opererat? När?Har det lyckats? Har valpen blivit sämre när den blivit äldre, med eller utan operation?

Jag vill inte ge mig in i diskusion på Facebook, men om någon vill maila till mig så är det OK. k.fredlund@telia.com

Den här kullen har blivit levererad på ett väldigt smidigt sätt, men nån valp då och då under en vecka. 

Då har man sluppit tomhetskänslan när alla går i princip samtidigt.

I morse gjorde jag ett försök att ta kort på valparna uppställda, det gick så där kan man lugnt påstå.

Den här killen har en rejäl "kostym" att fylla ut. Mycket skinn är det. Han har hela tiden varit tyngre än övriga valparna.

På förmiddagen kom Carina och hennes tvillingflickor och hämtade Next Time.

Sista valpbuset med mamma Triss, som just här ger en åthutning, som genast åtlyds med rätta kroppsspråket.

Jag har accepterat nu att den lilla lovande Next Time flyttar. Om hon blir så bra som jag hoppas, så tar jag en kull på henne längre fram.

Med en "ringräv" som Carina, Caci's kennel som delägare (tillsammans med döttrarna), så kommer valpen säkert få alla chanser i utställningsringen.

På eftermiddagen var det dags för nästa valp att flytta hemifrån.

Nappe, som han ska kallas, flyttar till Stockholm och Sundbyberg.

Han var så trött så trött när det var dags att åka.

Jag fick en så fin frallakudde i present.

Nu är et bara dessa två kvar och Nirvana reser i morgon för att bli gotländska på en bondgård.

Halva glädjen med att ha valpar är nöjda valpköpare.

Än är det bara två valpar valpar som flyttat, men deras start i sina nya hem kunde inte bli bättre.

Det värmer ett modershjärta att få en sån här bild skickad till sig. Tack Agneta! Nahar, numera Nalle, har fått en ny gammal boxerdam att se upp till.