Jag tänkte väl aldrig att det var så trevligt att fylla 70 år.
Telefonen ringde nonstop hela förmiddagen, det lugnade ner sig lite sen fram på dan.
Fikagäster, som Berra servade hela dan med den äran, kom från halv 12 och de sista stannade till halv 9 på kvällen.
Jag har ju inte på nåt sätt aviserat att jag skulle fylla år, men för säkerhets skull fanns det lite kaffebröd och en tårta var bakad, för jag misstänkte ju att en del "hundkompisar" skulle dyka upp.
Kristina och Stig-Ove var först ut, kom med blomma och vin.
Sen kom ett gäng på 5 st med blommor, paket och skönsång
Charlotta, som arbetat hos oss i stallet hemma i Arkhyttan, hade jag inte träffat på länge. Hon och hennes föräldrar, Uffe och Barbro kom lite senare på e.m och stannade kvar till kvällen. Kul!
Ja, det var en riktigt trevlig dag, med mycket prat om både gammalt och nytt.
En som dessvärre får lida för det idag är Berra, han tog nog ut sig lite väl mycket igår, så idag har han en heldålig dag, som han tillbringar i sängen
BatongAmanda
15 januari 2014 10:45
GRATTIS i efterskott!!!
Jag tänk vad åren går fort! Gubben å jag går i pension om 3 år och det ser jag fram emot! Hoppas på vi får några år tillsammans som Berra å du! Förhoppningsvis skall vi få även några enstaka år med Tjejen även om hon då är 10 år fast hennes syrra gick bort i oktober av kalkbrist efter valpningen! Uppfödaren lyckades hitta en skendräktig tik så de 8 valparna klara sej och en halvsyster till valparna hjälpte till med uppfostran sen!!!
Man vet aldrig på hur många som kommer vid födelsedagar så det kan vara svårt att beräkna! Hit letar sej inte många fast jag brukar för det mesta ha nått i frysarna!!! Kram ;D
http://batongamanda.blogspot.se
Kicki Fredlund
15 januari 2014 11:37
Tack för ditt grattis!
Jag hade inte aviserat min födelsedag, så det var bara dom närmaste som visste om den.
Arbetar du fortfarande?
BatongAmanda
15 januari 2014 23:26
Efter att varit arbetslös i 15 år så orka jag inte att söka jobb längre samt det inträffa tråkigheter i vårt liv som påverka mitt jobbsökande fram till pension! Jag gick in i väggen och behövde lugn å ro och då fick jag bli Lyxhustru även om Gubben varit arbetslös att tag! Vi lyckades i alla fall att överleva bistra tider och nu har han jobb hur länge som helst som han trivs med! Fast han vill inte jobba efter 65 och visst skulle han kunna jobba här uppe men resvägarna blir otroligt långa! Vi tar det sakta och hoppas vi skall stå ut! Jag vill inte nalla på Pensionen förrän jag blir 65 och vi tillhör gruppen som kommit ikläm mellan de olika pensionssystemen! Vi har jobbat lägst i den gamla men nästan allt räknas i det nya systemet inte ens 50/50, suck!!! Kram
http://batongamanda.blogspot.se
Kicki Fredlund
16 januari 2014 11:26
Jag misstänker att det inte blev så mycket "lyxhustru", under den jobbigaste tiden. Jag har ju själv ingått i den kategorin i många herrans år.