Det blev inget regn, bara ganska så varmt och kvalmigt i Norberg.

Trodde väl aldrig att jag skulle åka på en inofficiell utställning bara för att titta. Men det var trevligt och jag träffade några bekanta, men höll mest till i Christins tält, där även Stig Ove var.

Den här lilla sötnosen Blenda, jag vet inte vad hon heter på stamtavlan, men kommer från kennel Gimli Gård, blev BIR valp och 2:a i gruppen 9.

Gamla Lisa, snart 11 år blev BIR och Bästa veteran och placerade sig i gruppen både som BIR och som Veteran.

Domaren Elisabeth Spillman, var kunnig på rasen. Inte alltid så vanligt att domaren är det, när det är en inofficiell utställning.

Det var totalt 5 frallor på plats. Dessa två hanar blev båda utan HP den här dagen.

Christin från Borlänge, var Stig-Oves chaufför till Norberg. Hon ställde sin Grand Danois, 14 månader gammal. Som synes blev han också BIR.

Vi fick regn i natt, men jag tror inte det kom så värst mycket, men det var mildväder i morse med 16 grader kl 7, mot ca 9-10 grader senaste mornarna.

Jag tycker om höstfloxen och har gärna en bukett eller två inne, de doftar så gott.

Varmt verkar det bli och solen är på väg, så det kanske inte blir mer regn.

Då åker jag nog till Norberg och tittar på en inofficiell hundutställning där 5 frallor är anmälda, bl.a två av Stig-Oves, valpen Blenda och veteranen Lisa.

Igår gjorde jag kålpudding, hade ett kålhuvud som inte ville ligga i kylskåpet längre.

Skönt att kunna sitta ute på altanen och äta.

Äntligen börjar våra tomater mogna, så vi kan äta av dem dagligen, några plommon är också med på fatet.

Finns det hjärterum.... Hundarna ligger nära varandra, men även nära mig när jag sitter vid datorn.

Nu ska jag förklara rubriken.

Jag ställer ju ut mat varje kväll till igelkotten och igår hände det som jag hoppats på.

Det kom en igelkott till! Den ser lite tufsig ut på taggarna och är lite mindre än den andra.

Nu hoppas jag att de fortsätter att göra sällskap till maten om kvällarna.

Berra mår fortfarande inte bra, trots att inga fel hittades på lasarettet.

Han ligger mest, så att få med honom till skogen var helt uteslutet.

Så jag tog bilen och åkte ensam med hundarna.

Tyvärr har jag fått en trötthet i benen som inte är av denna världen. Jag stapplar fram i skogen i mycket sakta mak.

Det innebar att jag inte orkade gå i fler skogar än en enda, sen var jag helt slut. Då hade jag ändå inte gått långt alls.

Hundarna var ändå nöjda med det som blev, dom springer ju en hel del på en halvtimme.

En ung gran hade brutits och massor av kottar hängde i dess topp.

Det blev inte mycket kantareller med hem, hittade bara dessa.

Lena ringde i morse och undrade om vi var hemma eller i skogen.

För hennes skull avstod vi gärna skogen, så till 11-fikat dök hon upp.

Inte minst Berra piggades upp rejält av besöket. Ett f.m.-fika som varade i dryga tre timmar.

Igår kväll fick kotten sin mat utställd redan strax efter 8. Satt även ut en stadigare vattenskål som inte går att välta så lätt.

Jag vet inte hur igelkotten håller reda på när maten finns på plats, för det tog inte lång stund innan hen satt och knaprade på hundmaten.

En solig och varm dag idag också. Över 30 grader på altanen. 24 grader i skuggan.

Jag satt i evigheter vid datorn för att anmäla till Högbo två dagar i september. Hade lovat att anmäla både Annickas valp och Ingers Yrsa, förutom mina egna. Det var otroligt krångligt, så det slutade med att jag fick skriva mig om delägare på Yrsa för att få in anmälningen.

Idag fick Berra åka hem igen.

Läkaren ringde mitt på dan och talade om att inte var några försämringar på hjärtat eller kärlkrampen.

Han blev t.o.m ultraljudad på hjärtat, ingen förändring mot senaste ultraljudet.

Troligen kommer bröstsmärtorna av revbensfrakturen.

Berra hade just ätit lunch på avdelningen när jag hämtade honom.

Vi var in till Hööks, där Gabriella precis var på väg att åka till Dalahästen och köpa lunch, så vi gjorde sällskap.

Berra fick nöja sig med en kopp kaffe, eftersom han nyss ätit.

Vi åkte över Ingvalsbenning och tittade in hos Inger. Där blev vi bjudna på kaffe och tårta. Inger har nyss fyllt år och hade tårta kvar.

Berra trillade ju i skogen för en vecka sedan, han föll olyckligt på en trädrot och knäckte ett revben i sidan.

Efter det har han haft så ont i sidan, men även i bröstet så han har mest suttit i stolen om nätterna, när han inte kunnat ligga på nåt vis utan smärta i sängen.

Eftersom han inte blivit bättre, snarare tvärtom, så ringde jag till sjukvården i morse. 

Det slutade med att Berra blev hämtad med ambulans efter frukost.

Han ringde hem vid tre-tiden, då låg han fortfarande på undersökningsrummet och hade inte fått så mycket som en kopp kaffe på hela dan.

Men när han ringde igen vid 5-tiden, så hade han blivit inlagd och middagen skulle strax komma.

Efter att jag druckit mitt 11-kaffe, så tog jag hundarna och åkte till skogen för att plocka blåbär.

Sen ägnade jag eftermiddagen till att sitta ut och rensa de 5 liter jag plockat. Jag hade kunnat plocka mycket mer, för det fanns massor, men jag hade ingen större hink med. Jag hade inte heller räknat med att jag skulle orka plocka så mycket.

Några bilder på blåbärsätande hundar blev det inte.

Inte heller nån bild på vår nattliga matgäst, för igår hade kotten varit framme och tömt matskålen redan före kl 23.

Nu blommar det i krukorna ute som mest.

Men rosenskäran fortsätter att bara vara grön utan blommor.

Gott om småhumlor i blommorna.

Inte riktigt utslagen än, men nu är det nära.

Även inomhus har jag blommor på varje bord.

Det går långsamt med mognaden i växthuset.

Igelkotten var på plats redan kl 23.30 i går kväll. Inget vidare bordskick, eftersom hen tippat ur maten i gruset och tippat ur vattnet.

Jag vet inte om det var  mitt fotograferande med blixt som störde, men plötsligt knallade kotten iväg upp till vägen.

Men tydligen kom den tillbaka, för i morse var det slut på alla matkulorna.

I morse fick jag lov att ringa till VC, för Berra har så ont av sitt revben, sen han ramlade i skogen för ca en vecka sedan.

Redan kl 10 fick han tid. Symptomen var typiska för revbensfraktur, men lungorna var OK. Starkare värktabletter skrevs ut till natten.

Vi tog en tur med hundarna till Tjärnan. Plockade lite gula kantareller och en plockare med blåbär.

Hundarna pustar ut lite i fuktig mossa, sen de sprungit som galningar fram och åter.

Jag hade med deras kyltäcken, som de fick fortsätta att ha på sig ute på altanen en stund.

Berra rensar kantarellerna och jag ska ta itu med blåbären.

Vi hade räknat med en utställning i regnväder, kanske höll sig några hemma på grund av det, för av 46 anmälda hundar så var 9 st strukna.

Berra stannade hemma med Onyx, dels p.g.a det väntade regnet, men även p.g.a att vi såg på ringkartan att det var väldigt långt mellan parkeringen och vår ring. Vår ring hade nr 16 och var placerad längst bort på området och Berra har svårt att gå nån längre sträcka.

Det regnade i kaskader på vägen mellan Hedemora och Eskilstuna, men trots en mörk himmel så kom inte en droppe regn på utställningsplatsen.

Våt blev man i stället av svett, för det var obeskrivligt kvavt i luften och varmt.

Falcon uppförde sig fint som vanligt och föll även domaren i smaken så han tilldelades exelent med ck.

Han placerade sig 2:a i klassen efter en finsk championhane (men den här bilden är från Bästa Hanhundsklass).

Där placerade han sig 4:a efter 3 championhanar, certet gick till den finska hunden som därmed även blev svensk champion, medan Falcon fick nöja sig med ett retsamt reservcert (det var hans 4:e).

Vi hade Gabbis tält uppsatt, men det blev inte använt, för vi satt utanför vid ringside hela tiden.

Moa Persson hade hjälpt henne att sätta upp det, medan jag stannat vid sekretariatet  och lyckades få dem att skriva ut en katalogsida för vår ring.

Det är bedrövligt att inte ha den servicen på alla utställningar, nu när man inte kan köpa en katalog på plats.

Ovanligt stort antal ck-tikar i Bästa Tikklassen. Här står de i katalognummerordning, vilket innebär att Maya står sist.

Men hon flyttades fram tills hon var 2:a efter Pias championtik Le Suprime Poire Belle Hélène.

Pias tik blev BIM medan Martin, som åkt ända från Skåne, blev BIR med Petite Chenil Elvira Master Djon Jr. Dagens domare var Karin Ögren.

Maya visade sig ovanligt alert, kanske för att jag testade med samma som jag alltid gjorde med Skorpan innan vi skulle in i ringen. Jag kör några snabba stegförflyttningar under fot-kommando med godisbelöning.

Kritiken "haltar" lite som om det saknas ord. Jag var tvungen att gå till ringsekreteraren och fråga vad det var som var tillräckligt när raden var tom efter ordet, då skrev hon in det som skulle stått.

När vi åkte hem och stannande för att hämta ut våra rosetteter vid priserna. Maya hade ju blivit Bästa Veteran. Men de fanns inga priser att få, dem fick man köpa. Inte ens ck-rosetten var gratis.

Gabriella betalade för att få Falcons rosetter, men där går gränsen för mig. Har hunden vunnit något som normalt genererar till en rosett, så ska man banne mig inte behöva betala för den. Utställningarna kostar tillräckligt mycket ändå. Men det är så typiskt för SKK. Man brukar ju dessutom få nån liten pryl för ck, men icke här.

P.g.a det enormt kvava vädret, så stannade vi inte till någon final, många timmars väntan i så fall.

Jag fick lite "bannor" av Moa, för hon tyckte att det var min skyldighet att visa alla som har negativa åsikter om rasen att det finns fina veteraner.

Bjuder på nattens igelkottsbild. Det är så mörkt ute kl 01.30 så jag ser inte kotten som mer än en skugga innan jag sett bilden. Tydligen häller hen ut maten på marken innan den äts.