Vi var bjudna på fantastiskt god mat hos Regina och Jerker i går kväll.

Jag hade ont i ryggen, med i trevligt sällskap kan man glömma sånt för en stund.

Gertrud och jag skulle försöka ta kort på Trollet (Travarens Nuncio), men det var lättare sagt än gjort, han bara ville sätta sig hela tiden (eller titta bort).

Han är en liten hane, tror att han t.o.m är mindre än Triss. Dessutom i tunnaste laget. Men en jättetrevlig hund. Gertrud har låtit kastrera honom tidigt. Han är dessutom opererad i näsborrarna, men jag vet inte om det gjort varken till eller ifrån för hans andning. 

Idag är det dags för Berras cellgiftsbehandling igen, men nu har han fått sina nya tider i Avesta. Det förenklar mycket då vi har tre mil till Avesta, men drygt 5 mil till Falun. Men vi blir blåsta på 11-kaffet, för det är just då han ska vara där.

Jag är mycket bättre i ryggen idag, men det blir nog ingen svamp eller bärplockning.

De två första i N-kullen har varit och kollat hjärta och patella. UA för båda.

Travarens Nahar "Nalle" och Travarens Next Time "Pju".

Alltid lika skönt när man får possitivt resultat   

Idag fyller N-kullen 1 år.

Tänk att sötgrisarna redan är 1 år.

Grattis till Travarens Nahar "Nalle", Nuncio "Trollet", Najad "Amigo", Naglo "Napoleon" Nirvana Face "Majken" och Next Time "Peuw".

Gårdagen började inte så himla bra. Jag vaknade på natten och hade så ont i ett knä (menisken?) att jag inte kunde sova, kunde inte stå på benet från början, men efter att ha linkat lite ett tag så gick det bättre att gå.

Skulle jag åka till akuten eller till Österbybruk på utställning.

Självklart valde jag det sista.

Det regnade en del på ditvägen och det kom även en skur i början av utställningen. Trots att vi var där i god tid så fanns ingen plats för tältet intill ringen, så vi stod bakom ett annat. Det innebar att vi var ganska nära "vägen" där folk och hundar passerade.

Tältet stank snart av hundpiss. Jag fattar inte hur hanhundsägare kan låta sina hundar få lyfta på benet mot andras tält. Ett jävla oskick helt enkelt!

Vi hade tagit Jolly med oss, för dagen skulle bli lång, hon och Triss satt kvar i bilen. Justa vakter lät oss stå nära ingången, så jag kunde kolla hundarna i bilen ofta.

Agneta väntar i ringen på sin tur med Nalle (Travarens Nahar). Nalle, som fyller 1 år i morgon, fick exelent, sen vann han juniorklassen med CK. Slog sen alla övriga hanar när han vann bästa hanhundsklass och tog certet!

Här står Nalle som vinnare i juniorklassen.

När det sen var Mayas tur så gick det över förväntan när hon via exelent vann öppenklasskonkurrensen med CK.

Triss vann championklassen med CK, Men där var hon ensam i klassen och utan konkurrens.

När det var dags för bästa tikklass, så var det ju inte säkert att Triss skulle placera sig, men det gjorde hon, hon blev 3:a. Vann gjorde helt otroligt Maya med Cert och CACIB.

Domaren Cahtrin Westin var så imponerad över Maya, Triss och Lisa Janssons tik, som kom 2:a, Lola (Zecudas X'Press Yourself) att hon ställde dem bredvid varandra och sa till oss och publiken, att dessa tre fina tikar hade otroligt vackra huvuden.

Eftersom jag hade både Maya och Triss i bästa tikklassen, så lånade jag ut Maya till jätteduktiga handlern Gisela Singborn.

En otrolig känsla att tävla om BIR och BIM med två syskon.

Berra var fotograf här, han tog ganska många bilder, men antingen var hundarna utan ben eller jag utan huvud, så jag får hålla till godo med den här bilden.

Kritikerna skäms inte för sig.

Eftersom det tog lång tid för oss att packa ihop våra saker och rasta Jolly, så blev vi kvar till gruppfinalerna, men där åkte Maya ut i första gallringen. Domaren bemödade sig inte ens att ta på hundarna (han kanske hade röntgensyn som Sara Nordin sa).

På vägen hem stannade vi till i Skutskär, för att kolla vad Allan (Travarens My Running Pride) fått för ny familj i sin omplacering, när han flyttat från Umeå.

Maya fick träffa sin kullbror.

Nästa stopp blev i Järbo när vi grattade barnbarnet Ville , som fyllt 7 år dagen innan.

Ville visar två burkar med pengar i, man får nämligen böta för svordomar. Tur att han inte lyssnade på farmor så noga.

Hemma igen kl 22 på kvällen efter en innehållsrik dag.

Jag hade tid på onkologen kl 14,30 igår för att få den första behandlingen med Zometa. Ett intravenöst dropp som jag ska ha var sjätte månad i tre år.

Vi hade bestämt att samtidigt åka och hälsa på Johanna och Amigo (Travarens Najo).

Vi åkte så tidigt att vi skulle ta det besöket först, men det blev ändå i tajtaste laget, för när vi skulle ut på faluvägen från avfarten i Ornäs så var vägen avstängd och omriktad.

Det var otroligt rörigt, för dom oranga pilarna var riktade åt två olika håll (nån hade placerat om dom), Efter att vänt två gånger så åkte vi till slut mot Vassbo, tänkte väl att vägen skulle komma fram i Aspebodas avfart vid Källviksbacken.
Men utan några nya anvisningar så fick jag köra genom småbyar och skog ända fram till Falun, kom fram vid Stennäset.

Det var jättesvårt att ta kort på Amigo, han ville inte stå.

Nåt kärt återseende blev det absolut inte från Amigos sida, han skällde ut mig rejält och ville inte låta mig ta i honom. Han har nyss kommit in i "spökåldern", så enligt Johanna var han inte alls sig lik just nu.

Vi får åka dit igen när vi har bättre om tid.

Johanna var gosigt rund om magen hon hade bara 2 dagar kvar innan en liten bebis skulle "plockas ut".

Vi hann kasta i oss lite mat på lasarettets cafeteria innan jag med två minuter till godo infann mig på Onkologen. Det tog ca 30 minuter att få droppet, först 15-20 minuter med medicinen, sen 10-15 minuter för att skjölja efter.

Vi var in och fick fika hos S-O och Kristina på hemvägen.

Sen fick hundarna sin skogsvända, dom hade fått en kortare tur på väg till Falun. 

Vädret var grått, det regnade också i omgångar under dagen.

Igår var det inoffociell utställning i Visby och där ställdes Majken (Travarens Nirvana Face) ut för första gången.

Det var även första gången som Marie-Louise ställde ut en hund.

Riktigt bra gick det dessutom. Först BIR...

sen avslutade dom med att bli BIS (Best In Show).

(Bilderna har jag fått av Marie-Louise.)

Jag tror att Majken (T.Nirvana Face) snart kommer till insikt om att det är inte så hemskt att ta sig ner för ett trappsteg, men än vågade hon inte. 

Vi gick upp i ottan på fredag morgon, naturligtvis efter att jag hade sovit alldeles för lite.

Det mesta var packat och klart i bilen redan kvällen innan. På morgonen lämnade vi av Jolly hos Maria, men sen var det raka spåret till Nynäshamn.

Sol och klarblå himmel på överresan, även om det blåste en del. Men med hjälp av åksjuketablett så klarade jag mig bra.

Vi kom fram kl 15, men eftersom man fick sätta upp tältet på utställningsplatsen först kl 17 så åkte vi först till Roma Kloster och träffade Marie-Louise och Majken (Travarens Nirvana Face).

Sötnöten hade vuxit en hel del, men så var hon också 3 månader nu (i.a.f. två dar senare).

Mamma Triss, storasyster Maya och Majken busade nonstop medan vi var där.

Dom kom på att man kunde ha jaktlek runt en stor stubbe, problemet var bara att Majken hela tiden kom på efterkälken.

"Kom igen nu syrran!"

Lite vila i skuggan blev det ändå till slut.

Efter att ha blivit bjudna på fika och pratat ett tag så åkte vi tillbaka till Visby och satte upp vårt tält.

Det fanns bara en liten ruta i ringhörnet kvar. Tur det, för det var bedrövligt dåligt med tältplatser runt ringen. Överhuvud taget hade ringarna trängts ihop, trots att fältet är jättestort.

Den enda trösten var att vår ring (3) låg helt nära vägen, så man kunde packa ur direkt och sen åka och parkera bilen. Och att det var samma ring båda dagarna. Annars är ju det vanligaste att man får flytta tältet till en ny ring.

Vägen ner till Klintehamn, där vi bodde, är så fin där den går utmed vattnet.

Vi stannade till som snabbast hos Ingrid, för jag hade tagit med mig lite blåbär och torkade trattisar, som vi lämnade av.

Det kändes hemtamt att komma fram till huset, där vi nu fick bo för tredje gången.

Vi hade stannat och köpt pizza när vi åkte från Ingrid, och dom satt vi ute på altanen och åt i den ljumma kvällen.

Fortsättning följer.