Igår skulle jag ha varit på återbesök med Maya för hennes öra, men fick lämna återbud p.g.a snön, vågade inte åka så långt med bara sommardäck.

Det började snöa redan på morgonen, för att sen eskalera till våldsamt snöande fram på dagen och kvällen.

Jag hade tid på e.m för däckbyte 15.40

Vi åkte till Hedemora och jag handlade på både Lidl, Hemköp och ICA innan det var dags för däckbytet 

Berra passade på att gå till frisören och snagga sig kortkort.

Tur att jag hade matrester i kylen, så jag slapp laga mat, för orken är lika avlägsen än, som den varit i mer än tre veckor nu.

I morse såg det ut så här när jag öppnade dörren.

Altanen ska vi inte tala om. Det har kommit mer än 2 dm snö och på grund av min förkylning och orkeslöshet så har ingenting blivit undanstädat.

Hundarna har åter fått nöja sig med tomten, rejäl snöpulsning för deras del.

Nu ska jag försöka få till något att äta, köpte en färsk kyckling på extrapris igår, så den tänker jag lägga i lergrytan så fixar sig middagen själv i ugnen.

Det känns otroligt segt att komma igen.

Igår ringde jag till Vårdcentralen på morgonen och fick tid samma dag.

Läkaren tyckte att jag var ovanligt frisk för min ålder. Mina värden var som hos en ung man.

Att förkylningen tagit så hårt trodde läkaren berodde på att min kropp var nedsatt efter två operationer på mindre än ett halvår.

Jag har en blomma, minns inte vad den heter. Har haft den ute på altanen över sommaren, då har den blommat sparsamt med rosa blommor.

Nu har den ränt i höjden, tappat all färg på blommorna som nu är vita och blommar i massor.

Nu har jag varit sjuk i två veckor, varje morgon tror jag att jag blivit bättre, men jag hinner bara komma till frukosten för att inse att det är lika illa som dan innan.

Men idag tror jag faktiskt att jag är på bättringsväg, jag ska t.o.m försöka mig på en promenad med hundarna. De har fått nöja sig med att vara på tomten länge nu.

Den lilla bädden i vårt sovrum räcker otroligt nog för båda att sova i.

Sovit har även jag gjort ganska mycket under den här tiden, då orken varit helt obefintlig.

I soffan vid TVn har jag suttit inlindad i filtar och med extra tröjor, men frusit ändå.

Onyx, som inte kan hoppa upp i soffan, tigger om att bli upplyft.

Som tur är så underhåller de sig själva med att hämta leksaker, som de sen busar med.

Just nu tog Berra sin rollator för att gå en promenad, det är första gången på tre veckor som han är utanför dörren, utom när han tagit in posten.

Jag väntar tills han är tillbaka innan jag går med hundarna.

Igår åkte jag på Kerstins begravning, trots att jag mådde allt annat än bra, den här förkylningen håller på att ta knäcken på mig.

Men jag skulle ha ångrat mig om jag inte åkt dit.

Det här var den tredje begravningen av mina äldsta vänner, Elga och Barbro tidigare.

Det hela inleddes med "Mamma" med Albin Lee Meldau och gudstjänsten avslutades med "Får man ta hunden med sig in i himlen". Och ja, Kerstin fick sin kära tyghund, som hon burit på senaste året och kallat för Queensi, med sig i graven.

Många av Kerstins gamla vänner var där, vänner som jag blivit bekant med på alla födelsedagar hos Kerstin och Anders genom åren.

Men jag var lite förvånad att inte någon enda från Brukshundklubben var där.

Naturligtvis en bild av Kerstin med en hund på kistan.

Jag åkte direkt hem efter. Jag var inbjuden till begravningskaffe hemma hos Anders, men tackade nej p.g.a min förkylning.

Det har varit en seg förkylning. Ena dagen har jag känt mig bättre för att dan efter ligga däckad till sängs.

Nu har det gått mer än en vecka och jag börjar väl komma igång så smått.

Medan jag varit däckad i sängen, så har Maya hållit mig sällskap i sovrummet.

I förrgår, tisdag, såg jag att Maya plötsligt gick med huvudet på sned och hade dålig balans.

Jag tog kontakt med veterinär på en gång och fick en tid igår.

Det var lite skakigt när jag för första gången på mer än en vecka åkte iväg med bilen.

Vi väntar på veterinären och man kan tydligt se hur Maya håller huvudet på sned.

Det var öroninflammation, som ska behandlas i 10 dagar, sen återbesök.

Stackars Maya trillar omkull när hon försöker ruska på sig när jag droppat i hennes öra.

Innan jag åkte till veterinären igår så kom Gunlög hit och plockade äpplen, som hon skulle göra äppelmos på. Jag gör inget sånt i år, har mos kvar i frysen.

Vi hann med att fika innan jag åkte. Gunlög hade en fin bordsros med sig, även en mjuk kaka till kaffet.

Efter Gunlög kom Angelika för att fixa våra fötter, men det blev bara Berra som fick den fotvården, eftersom jag åkte iväg med Maya.

Men idag hade Angelika ett återbud så jag åkte till henne i Hedemora på f.m

Maya är inte lika sned idag, men balansen är lika illa.

Jag fick min sköna fotbehandling.

Sen var jag så slut att jag varken orkade handla eller nåt annat. Det är nåt alldeles otroligt vad förkylningen har tagit på mig.

Nu ska jag försöka fixa nån mat, hur nu det ska gå till. Igår åt jag ingenting, aptiten har varit klen hela tiden som jag varit förkyld, men det har haft det goda med sig att jag gått ner i vikt med 2 kg.

När jag åkte hem kom det tragiska beskedet på radion att Lasse Berhagen dött.

Man hade väl på känn att det kunde sluta illa för den folkäre artisten, som legat på sjukhus sen sin hjärtoperation. Lasse Berghagen blev 78 år.

I morgon är det Kerstins begravning, jag hoppas att jag är så pigg att jag orkar åka på den.

Jag blev dessvärre också smittad i Sundsvall, igår låg jag till sängs hela dagen och sov mest.

Idag är jag bättre, inte så ont i halsen längre.

Med 10 grader ute så gick jag en promenad till sjön med hundarna.

Jag var som marmelad i benen när jag kom hem. Hundarna som drog i sina koppel, lyckliga i blåsten med virvlande löv, men jag var inte så glad innan jag kunde släppa dem lösa vid sjön.

Trots den starka blåsten så var det fint väder, även om min ork var obefintlig.

Maya och Onyx sprang i glädjeyra fram och åter. De hade ju blivit blåsta på sina promenader medan jag varit klen av förkylningen.

Idag gjorde jag en kraftansträngning och började tömma krukorna som står utomhus.

Det är dags att rädda vad som räddas kan av dahliaknölarna.

Ganska lätt att tömma krukorna eftersom jorden inte var frusen.

Trots skaplig arbetshöjd, så var det jättejobbigt för ryggen att få bort jorden från dahliaknölarna.

Det är hemskt när kroppen och viljan inte samarbetar.

Stormen igår slet sönder paviljongens tak, så det fick vi ta bort idag.

Hoppas det finns att köpa ett tak separat.

Idag hade vädret slagit om till betydligt mildare, även om det stormade. 13 grader i morse 7,30.

När jag och hundarna åkte till skogen mitt på dan så var det dryga 15 grader varmt.

Vi har inte varit i skogen sen innan Sundsvall.

Hundarna sprang som tokar när det äntligen blev skogen igen.  

Onyx stannar upp och hämtar andan ett tag.

Efter en timme var det dags att åka hem med knökfull svampkorg.

Berra hjälpte som vanligt till med att rensa svampen, han har annars mått ganska dåligt och sovit mycket.