Vaknade till en mulen morgon. Hade sovit uselt med många tankar som snurrade.
Rätt eller fel? Nu eller senare?
Var ute och vattnade i växthuset och plockade in första buketten höstflox.
Nu blommar dom för fullt, så det blir att ha nån bukett på bordet.
Halv 11 fick vi fikabesök av Joanna. Hon var lika stressad som jag, för hon skulle vara hemma kl 12 (8 mil härifrån) och jag skulle vara hos veterinären halv 12.
Men en dryg halvtimme hann vi med, innan vi åkte iväg åt varsitt håll.
Joanna har Triss i knät för sista gången.
Orsaken till vårt besök hos veterinären var att låta Triss få sluta sina dagar, 9 år och en vecka gammal.
Jag var helt knäckt efteråt och nattens funderingar på rätt eller fel kom tillbaka. Men jag hade medhåll från veterinären att det var rätt beslut.
Bästa trösten hittar jag i skogen, så jag tog Maya och Onyx med och åkte dit.
Jag orkar inte skriva om det nu, men jag kommer med ett In memoriam om Triss senare.
Onyx i en myr...
där jag i.a.f hittade ett hjortron, eller en näve.
Jag blev kvar i skogen nån timme och plockade blåbär.
paula
28 juli 2020 17:59
Kära vän så ont det gör i hjärtat, jag var inte riktigt införstådd i att det var såpass illa. Men du är en klok kvinna som tar riktiga beslut, även när det river i hjärtat. Alla varma tankar och sympatier, och tröstekramar!
http://paulaz.se
Kicki Fredlund
28 juli 2020 20:16
Tack Paula!
Det var ju inget som kom akut, därför var det ännu svårare att bestämma sig. Jag har förstått i ett par månader att det började gå utför med Triss. Det har inte bara varit en sak utan flera symptom på att hon mådde sämre och sämre. Jag ville att hon skulle få sluta medan hennes liv ännu var värdigt.
Kram
Pia
28 juli 2020 20:11
Varm kram från mig <3
Yvonne
28 juli 2020 20:59
Kram!
Beat
28 juli 2020 21:19
Så svåra beslut att ta men nödvändiga
Kram till er ! / Bea
Ann-Marie
28 juli 2020 21:34
Usch och huu så fruktansvärt hemskt det är innan beslutet tas och efter med. Känner så med Er. Varmaste kramen från Ann-Marie o Baxter
Kicki Fredlund
29 juli 2020 10:15
Tack Ann-Marie!
Ja usch och fy vad det är jobbigt när man tar beslutet, sen saknaden och tomheten efter det.
Det hjälper föga att det finns fler hundar i familjen.
Kram
Ingrid
28 juli 2020 22:46
Men kära Kicki! Så tråkigt att behöva ta ett så svårt beslut, men jag är säker på att det var väl övertänkt och den dagen kommer ju alltid till slut.
Varm kram, Ingrid
http://https://ingrids.home.blog
Kicki Fredlund
29 juli 2020 10:13
Vi har pratat om det ett längre tag att det gått utför med Triss.
Men ändå våndas man både dag och natt hur länge man ska vänta.
Kram
Skyttlat
28 juli 2020 23:53
Nej, så tråkigt! :(
Inte roligt att se när det bara blir sämre? Men en tröst i sorgen måste ju vara att Triss och alla dina hundar har och har haft ett härligt liv? Inte många som blir så väl omhändertagna!
Förstår dina kval, för man funderar ju alltid, var det rätt eller fel? I Triss fall tycker jag att Du resonerat rätt.
Första veckorna är ju värst, både för Er och hundarna Förutom den plats hon tagit, alla vanor och speciella ljud som hon haft för sig och som försvinner? För även om man har flera hundar, så blir det ju en som fattas.
Vila i frid lilla Triss! Styrkekramar till Dig och Berra!
Jag bävar själv för den dagen? Klicker är 13,5 år nu.
http://skyttlat.blogspot.se
Kicki Fredlund
29 juli 2020 10:11
Ja, det är många tankar. Men jag måste intala mig att jag gjort rätt, även om hon kunnat hänga med ett tag till.
13,5 år, det är en aktningsvärd ålder på en collie, jag förstår att du bävar för den dagen.
Hoppas att han bara somnar en dag så du slipper ta beslutet.
Kram
Hillevi
29 juli 2020 16:38
Så ledsen för er skull, Triss visste alltid var skåpet skulle stå. Glömd blir hon aldrig.
Kicki Fredlund
29 juli 2020 18:30
Tack Hillevi!
Jag blir så glad varje gång jag ser en rad från dig här. Jag saknar både dina kommentarer och din blogg.
Ja, du har ju fått följa den egensinniga damen Triss under många år. Men hennes år blev för få, hade absolut både hoppats på och räknat med att hon skulle bli minst 12 år.
Ann-Charlotte
29 juli 2020 21:54
Hej på er! Å vad tråkigt att få läsa om Triss. Vi träffade henne bara två gånger men hon gick rätt in i hjärtat på oss. Vi pratar ofta om ”mormor Triss” här hemma. Hur hon Bland annat slickade Peter på benen och att Gösta gör lika. Många kramar från oss i Spånga!
Kicki Fredlund
30 juli 2020 09:59
Det är tufft när man måste ta beslutet att ta bort en älskad hund. Men det är tyvärr hundägandets baksida.
Här hemma är det Maya som nu tagit över slickandet på benen.
Ha det bra! Jag hoppas det går bra med Gösta!
Kram
Kicki Fredlund
30 juli 2020 09:43
Ja, det är tungt, trots att jag varit beredd på ganska länge att vi skulle behöva ta det här beslutet.
Tack!
Kramiz
Lena Frick
1 augusti 2020 08:47
En del hundar sätter sig extra djupt i hjärtat. Var glada att ni haft henne. Ha det bäst och kram till er från mig.
http://mwpx
Kicki Fredlund
1 augusti 2020 15:05
Triss var ju inte den hund som känslomässigt stod mig närmast, men man älskar dom ju alla och saknar dom alla.
Kram