Det är just detta som gjort att jag inte ville ha fler kullar, redan för två år sen. Men nu är det som det är och det är bara att gilla läget, även om jag vinglar fram av trötthet.

Onyx är en jätteduktig mamma och tar väl hand om sina tre söner. Men även hon behöver lite vila.

Valpen med gomspalt kan inte dia, han ligger gärna med en spene i munnen och mjölktrampar, men han får ingenting i sig, så jag flaskmatar honom varannan timme.

Ibland mjölkar jag ur Onyx och ger honom, men oftast, speciellt på natten, får han tikmjölksersättning på nappflaska.

Nu har han börjat gå upp i vikt lite försiktigt efter att ha tappat mycket vikt första dygnet. Det är tur att han var så stor från början.

Han vet vad det handlar om när jag bjuder honom flaskan. Även om han inte suger som han ska så får han i sig mjölken.

Valparna är väldigt lugna och tysta, så jag kan enkelt lämna dem korta stunder och jag kan även sova ikapp lite på dagen, men vid min ålder känner man absolut av sömnbristen. Men det är ju övergående för tiden går så fort.

Gabriella har varit här och assisterat mig både fredag och lördag, valpen har blivit sprutad med både koksalt, för uttorkningen, och B-vitamin.

Idag skulle Gabbi åkt till frallaklubbens årsmöte, men hon kände att orken inte fanns tyvärr.