Grått ute och grått i bröstet. Men jag får säga som Linda, vars familj har det så svårt nu i sorgen efter Marre. Man kan inte älta nåt som man inte kan göra något åt.

Jag tog sparken igår till sjön. Fick bära den över vägen, men det fanns skoterspår i parken som höll.

Glansis var det nu efter töandet och återfrysning. Kontrasten på bilderna är lika grå och konturlös som vädret var.

Trots att det bara var ett par minusgrader, så var det inte alls skönt ute.

Det ser dessvärre precis lika ut idag.