Igår var jag så trött när jag kom hem så jag slocknade i soffan, först hade jag gått en liten promenad med Maya för jag tänkte att jag skulle bli lite piggare, men inte blev jag det. 

Jag tog en Atarax när jag gick och la mig och sov som en stock till halv 6 i morse.

Det var länge sen jag sov en hel natt, så det var himla skönt att få göra det.

Men i morse var jag ännu tröttare och har varit det hela dan.

Jag hade tid redan halv 11 för strålning, så egentligen hade jag kunnat ta 3 timmar på stan, men inte bara det att jag var trött, jag hade också så ont i skenbenen att det var uteslutet att promenera på asfalt.

Jag blev sittande i väntrummet tills det var dags att gå till bussen (den kommer halv 2).

Jag satt med hörlurar på och lyssnade på Min mormor hälsar och säger förlåt, samma författare som skrivit En man som heter Ove, la pussel under tiden.

När jag kom hem gjorde jag ugnspannkaka med bacon i.

Jag hoppas den här tröttheten ger med sig, men risken är väl att det blir så här ett tag nu.

 

Paula i pörtet

2 mars 2016 18:09

Lyssna nu på kroppen och låt den få den vila den behöver för återhämtning. Är nästan lite nöjd att du fått ont i skenbenet...
Vi drabbas väl alla lite av en släng av vårtrötthet, hur ska det då inte kännas för dig mitt i behandlingen. I övrigt är du precis lika väl rustad som jag skulle vara med diverse pyssel för att få tiden att gå!
Kramen

http://paulaz.se

Kicki Fredlund

3 mars 2016 07:42

Det är inte så mycket annat att göra när tröttheten slår till.
Du är bussig du som tycker att jag kan ha ont i skenbenen (jag älskar dig!)
Halva tiden har gått nu, så det är bara att stå ut tills jag slipper åka mer.
Kramen

 

Astrid

2 mars 2016 18:28

Jag skulle skriva det jag ser Paula skrivit.
Du måste ge din kropp en möjlighet att orka allt
Går ut med hundar njut av våren och fågelsång
När din kropp inte behöver all kraft till att läka kommer din energi tillbaka
Var rädd om dig

http://www.astridla.com/blogg/wordpress

Kicki Fredlund

3 mars 2016 07:39

Det är faktiskt inte så mycket annat jag kan göra. Den här perioden ska ju också ta slut. Sen så....

 

Hillevi

3 mars 2016 06:01

Inte undra på att du har ont i skenbenen, så som du traskat i Uppsala. Jag brukar också få det efter mina sällsynta stadsturer. Nu är inte heller vädret så samarbetsvilligt och då är det fint att ha bra böcker att lyssna på och pussel att lägga - för lång väntan är det ju verkligen.
Gott med en natts ostörd sömn, lite fler såna önskar jag dig. Strålningen hjälper ju till att däcka, visar att den gör sitt jobb även om den bieffekten inte är så rolig. Hoppas att du kan känna dig piggare mellan varven i alla fall.

http://gyllensilver.wordpress.com

Kicki Fredlund

3 mars 2016 07:33

Nä, det är ingen höjdare att gå på hårda underlag, det är därför jag håller mig i skogen där det är mjukt, och avskyr att gå i affärer.
Halva tiden har gått nu, så det är bara att fortsätta att gilla läget.

 

Ingrid

3 mars 2016 09:48

Jag säger som de andra, du måste lyssna på din kropp, vila och försöka ta hand om dig, så att du orkar med de här resorna till Uppsala och strålningen. Lättare sagt än gjort kanske, men alla som du ska ha omtanke om där hemma, men gott med en natts god sömn i alla fall.
Varm kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

Kicki Fredlund

3 mars 2016 17:23

Ja, det blir faktiskt inget gjort när jag kommer hem.
Jag är tacksam för att Berra åkt till skogen och gått med hundarna på dan.
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Joanna erbjöd sig att ta med Maya till Gimo och ställa ut henne i morgon. Joanna skulle även ställa ut egna hundar idag.   Eftersom hon åkte redan i morse, sedan hon sovit här i sin "husbil", så kunde jag inte följa med även om jag fått skjuts. ...

Nu har jag varit helt orkeslös ända sedan jag hade vinterkräksjuka för flera veckor sedan.   Jag får ingenting uträttat p.g.a. den otroliga tröttheten.   Jag har lite förhöjd temp och mår ofta illa.    Efersom jag ingenting orkar, kan kna...

Igår tog jag valparna med mig till skogen för första gången.   Det var en pärs kan jag lugnt säga. De följde varken efter mig när jag lockade, eller följde efter Maya och Onyx.   Jag provade även med halsband och koppel och kunde bara konstat...

Igår blev valparna 11 veckor.   Gabriella skulle kommit hit och vi skulle ha fotat dem lite. Men jag var däckad och sängliggandes hela dagen efter coronavaccinationen på tisdagen, så det blev inget av med fotandet.   Jag har fått nöja mig med...

Idag hade vi tid för corona-vaccineringen. Nu är det bara att vänta och se hur sjuk jag blir den här gången av vaccinet.   Var in på granngården och köpte hundmat, sen även in på ICA och kompetteringshandlade lite.     Vårt 11-kaffe intogs...