Hos Ingrid fanns den här utmaningen, som jag nappade på

En liknande utmaning fanns också hos Herr Nilssons Fru

Vad ”brinner”du för?

Det är väl inte så mycket längre, som man brinner för. Tidigare var det väl travet och hästarna.

Det bästa som hänt dig?

Naturligtvis barnen, men annars är det väl när vi 1971 köpte vårt ställe i Arkhyttan och kunde börja föda upp travhästar.

Det värsta som hänt dig?

Det var 29 februari 1968, Berra hade åkt till Solvalla med några vänner på trav och på hemvägen frontalkrockade bilen med en lastbil och alla tre i personbilen dog. Innan jag fick reda på att Berra inte var med i bilen, för han hade åkt i en annan bil hem, var den värsta dag jag upplevt innan jag visste hur det låg till.

Det bästa resminnet?

Det var nog när min syster och jag åkte till Marocko första gången, det var 2005.

Utlandsresor var nåt nytt för mig.

Vilken klädstil har du?

Här finns ingen klädstil, det är jeans och tröja som gäller alla dar i veckan.

Varför ett husdjur – eller varför inte ett husdjur?

Varför inte? Skulle inte leva ett fullvärdigt liv tror jag utan hund. Köpte min första när jag var 16 år och har inte varit utan sen dess.

Vilken är din hobby?

Hundarna och trädgården.

Favorit TV-program?

Frågeprogram, typ Postkoden, danska och svenska serier.

Gillar du att shoppa?

Definitift inte   

Vinter eller sommar?

Sommar utan tvekan   

Gillar du sådana här utmaningar?

Det är OK.

 

Ingrid

5 februari 2014 13:06

Så kul att du hakade på den här utmaningen!
Din "värsta händelse" måste ha varit en riktigt hemskt upplevelse. Och vilken lättna du måste ha upplevt när Berra kom hem lyckligt och väl.
Ha en fin dag Kicki!
Kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

Kicki Fredlund

6 februari 2014 10:37

Ja, fy sjutton det var hemskt, jag hade nästan nyfödd Cissi också, hon var 1,5 månad gammal.
En god vän lika ung som jag var då, blev änka hon hade också en liten bebis, hennes man var också travtränare, som dog i olyckan.
Kram

 

Herr Nilssons Fru

5 februari 2014 14:58

snyft...bort vald :) skojar bara. Du fy tusan för den där upplevelsen - kanske svårt att äns känna redig lycka o glädje när du fick veta att han levde, för flera av hans vänner dog ju. Sorgligt och lycka på en och samma gång.
Kramiz

http://anki-nilsson.blogspot.se

Kicki Fredlund

6 februari 2014 10:32

Den gången kunde jag ha slagit ihjäl honom, för han hade inte ringt och talat om var han var och han visste inget om olyckan.
Jag kanske gör din utmaning också, men dom var ju ganska lika. Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Åh vad tiden går, både just nu och i övrigt.   I dag är det 10 år sedan N-kullen föddes. Grattis till alla som fortfarande är i livet, alla tikarna vad jag vet, men två av hanarna gick bort redan i 4-årsåldern.   Det händer fortfarande inte m...

Det var så länge sen jag gjorde något för min brukshundklubb, men i tisdagskväll var jag där som instruktör för tisdagsträningen.   Det blev ett enkelt uppdrag, inte så många som tränade just den här varma kvällen, men trevligt att träffa gänget ...

Eftersom det inte händer nånting att skriva om så blir det ganska tyst här på bloggen.   Men i onsdags 14/5 hände det nåt verkligt trevligt för Berra.   Lena H hade ordnat träff med Patrik Fernlund på Rommetravet, dit Berra fick komma på fika...

Igår, på första maj, åkte Pia och Kent hem till Helena i Gävle, så hon fick träffa Brunos kullbror Loke (Travarens Quick Pay).         Han ser fortfarande väldigt lovande ut. Han kommer att ställas ut i Gimo 24 maj på sin första officiella u...

I lördags kom Helena hit på e.m. och stannade över natten.     Hon hade presenter med sig till mig från Brunos delägare Kay.   Vi åt stekta laxfiléer och spenatstuvning när Helena kom.     På kvällen blev det lite kex, ost och vin. ...