Nu är andra veckan avklarad. Det går bättre än vad jag trott. Framför allt så klarar sig Berra bra hemma.

Han tar bilen och åker till skogen och går med hundarna. Jag behöver alltså inte gå med dom när jag kommer hem, skönt!

Jag är ganska trött när jag kommer hem, så det räcker med att fixa maten, som för övrigt blev ganska simpel idag. Jag tog två frysta pizzor ur frysen och satte i ugnen, till det gjorde jag en sallad.

Idag hade jag tidig behandling, men vädret var grått och trist så jag hoppade över promenaden, satt och pusslade ett par timmar, lyssnade på min ljudbok samtidigt.

Mycket folk på bussen, alltid mest på fredagar, då de som bor på patienthotellen åker hem över helgen.

Idag kom jag in på strålningen redan kl 11 (tiden var egentligen 11.30)

Det innebar att jag hade gott om tid innan det var dags för hemfärd.

Jag tog en rejäl promenad på närmare två timmar.

Jag började med att gå hit, jag hade sett skylten om antikvariatet när bussen passerat på väg till Akademiska. Tyvärr var det stängt.

Oj, nostalgi igen. Inte bara för Owe Thörnqvists låt "Ett litet rött paket".

"Jag stod i kö och frös på matinéer
och köpte plåt till dig och mig och rektorns Charles
Men efter bion fick jag ej gå med er
och äta bakelser och kex på Ofvandahls".

Jag gick in där och köpte en smörgås och tog med mig.

Jag satte mig vid ån och åt min smörgås i solskenet. Jag fick sällskap av ett gäng trevliga änder, dom var väldigt oskygga, tån på min känga visar hur nära jag satt.

Mackan, som var mer än vad jag fick i mig, delade jag med änderna. Honan till vänster matade jag ur handen, för hanarna var för jäkliga på att ta alla bitarna som jag slängde.

Jag har ju tidigare noterat hur rent det är på gångstigarna, men dom här burkarna visar att öldrickarna inte förnekar sig.

Noterar åter hur otroligt mycket folk som promenerar överallt.

Jag får ju åka bil till Hedemora till bussen som går till Uppsala halv 9.

Det tar 10 minuter att åka till Hedemora. Jag har beställt mina resor till 10 över 8, men chaufförerna får 7.55 som tid när jag ska hämtas. Detta trots att ingen haft någon körning strax efter min. (I så fall hade jag haft förståelse för att dom måste komma lite tidigare)

Igår morse ringde de från beställningscentralen (eller vad den kallas) 20 minuter i 8 och sa att bilen var försenad med 10 minuter och skulle komma först 7.55 Vadå försenad??

Nu i morse ringde det på dörren fem i 7! Då kom minibussen som skulle hämta mig. Naturligtvis fick han åka igen.

Just nu ringde nån från BC och sa att bilen skulle komma 7.55 i stället, men i morgon kommer den 7.45 som vanligt.   

Taxichaufförerna tycker också att beställningstiderna är konstiga. På deras chema står det att jag ska vara i Hedemora 8.28 (2 minuter innan bussens avgång).  Alltså ska dom tydligen ha mellan 43 och 33 minurer på sig att köra 11 km.

Dagarna är nog långa ändå, utan att behöva stå och vänta på bussen i Hedemora i 20 minuter eller mer.

Trots att det var soligt i Uppsala i går, så var det väldigt blåsigt och ruggigt.

Jag hade sen behandlingstid (13.15), så jag hade gott om tid att se mig omkring (bussen kom fram 10.20), men det blev bara en kortare promenad.

sen satt jag och la pussel. Lyckades få dit nästan alla kantbitar, men det är ett ganska trist pussel, för det är så mycket lika färger.

Efter nån timme fick jag sällskap vid bordet av en tjej som också gillade att pussla, så vi satt där vid varsin bordskant tills det var dags för min behandling.

Det finns ett akvarie i väntrummet, som man kan vila ögonen på om man vill det. Annars är det väl kaffemaskinen som är mest intressant.

Jo, det finns ju veckotidningar och även pocketböcker som man kan läsa på plats.

När jag nu påtvingat måste tillbringa ganska lång tid i Uppsala, så blir det många promenader i omgivningarna.

Man gör sina reflektioner.

T.ex att väldigt mycket folk är ute och promenerar...

Att det är otroligt rent på gångstigar och trottoarer..

Det här var det enda skräp jag såg under en halvtimmes promenerande, ett godispapper vid en busshållplats. Inte ens en fimp som låg och skräpade.

Men jag reflekterade också över hur vissa tror att de "äger" trottoaren. Flera gånger när jag mött två samtalande kvinnor i bredd, så har jag fått kliva upp i snödrivan för att vi skulle kunna mötas.

Nu är det dags att göra mig i ordning för min taxi som kommer vilket ögonblick som helst.

Igår var det så ruggigt väder med snöslask, så jag stannade i väntrummet hela tiden.

Under tiden fikade jag (har med mig en bulle), löste korsord och la lite på det pussel som ligger framme på ett bord.

Tiden går förhållandevis fort, man pratar även lite med dom andra i väntrummet, flera har ju åkt med samma buss som jag dit.

Idag hade jag inte tid förrän 13.15 och bussen kom fram redan 10.15, så jag tog mig en rejäl promenad ned till centrum. Fönstershoppade lite.

Det värsta med att gå är dels att det var moddigt och halt på trotoarerna, det andra att jag inte gillar att gå på asfalt, jag får ont både i skenbenen och i ljumskarna.

Här vet jag att jag har gått i min grönaste ungdom.

Det är otroligt mycket människor ute och går, en del har bråttom, andra flanerar lite som jag.

Idag var det några småttingar ute på dammen.

Jag stannade till en stund och tittade på änderna, många hade tydligen siesta och låg på isen.

Min mobil strejkade idag. Jag kunde lyssna på min ljudbok en timme på vägen till Uppsala, sen var den boken slut och jag kunde inte ladda upp nån ny. Så andra timmen och hela hemresan kunde jag inte lyssna på nån bok. Kunde heller inte spela på mobilen. Den ville inte söka upp nån Wi-Fi nånstans där jag fanns.

Men resan gick bra ändå, och det trots att jag inte tog nån åksjuketablett på hemvägen.

Åter var det Jouko som var taxichaufför på vägen hem från Hedemora, det var första gången som det varit samma  chaufför två gånger.

Jag ringde och beställde en kebabrulle på väg till Vikmanshyttan, som taxin fick vänta medan jag hämtade.

Skönt att slippa laga mat när jag kom hem.

Berra har åkt själv till skogen med hundarna hela veckan och det har fungerat bra.

Igår stod taxin utanför och väntade redan 10 i 8, trots att jag beställt den till 10 över.

Han fick vänta till kl 8, då måste jag ändå vänta på bussen i Hedemora i 20 minuter.

Jag gick in på OK och köpte en veckotidning med korsordsbilaga under väntetiden.

Bussresan ner gick bra, det är toppen att ha en ljudbok att lyssna på.

Min behandling var klar 11.45, så jag hade gott om tid att promenera i omgivningen.

Den här gången hittade jag den rätta Svandammen, den jag såg dan innan var bara en liten damm i parken. Den andra dammen kallades visst Lycksalighetens ö.

Jag minns att det fanns svanar här året runt, den senaste svanen, Alexander avlivades för ett par år sedan.

Det var nostalgiskt att se att halva Svandammen plogats upp för skridskoåkning. Där har jag nämligen åkt skridskor med min kusin när vi var tonåringar.

Det finns åtskilligt att titta på när man flanerar, många isskulpturer i parken t.ex

När jag kom tillbaka till sjukhuset kl 13 för att invänta att gå på bussen halv två, den kommer då och för att jag ska vara säker på att få en fönsterplats på rätt sida så vill jag vara där i tid.

Men nu hade jag sån himla tur att en bekant från brukshundklubben plötsligt ropade på mig. Det var Kim, som hälsat på sin mamma och nu var på väg att åka hem till Hedemora.

Jag fick alltså bilskjuts och kom hem en timme tidigare. Berra kom och hämtade upp mig kl 3 och vi kunde handla på ICA innan vi åkte hem.

Jag hade köpt åksjuketabletter på apoteket och tagit en vid 12-tiden. En tablett som gjorde mig dåsig och trött framåt kvällen, så när jag lagat mat och vi ätit så kunde jag knappt hålla ögonen öppna.

Jag gick faktiskt och la mig strax efter kl 8, somnade som en stock och sov till kl 5 i morse.

Taxin hämtade mig 10 över 8 i morse.

Bussresan till Uppsala gick bra. Jag lyssnade på min ljudbok (När livet börjar om av Lucy Dillon)

Jag hade tid redan 10.45 Den här första behandlingen tog betydligt längre tid än vad det kommer att ta sen. Det var mycket som skulle mätas, måttas och röntgas. Det var ganska jobbigt att ligga stilla på stenhårt underlag med armarna över huvudet i 45 min.

Men i fortsättningen kommmer det ta ca 15 minuter per behandling.

Den kalla morgonen blev en solig och lagom kylig dag. Jag promenerade ner till en park vid Svandammen.

Svandammen såg inte ut som jag mindes den från min tonårstid, när jag ofta var hos min kusin i Uppsala.

Jag var in på en servering, Gula Villan (tror jag den hette), väldigt trevlig med gamla möbler och väldigt blandad inredning.

Letade också reda på sjukhusapoteket, där jag hämtade ut den kortisonsalva som jag kommer att behöva smörja in mig med efter strålningarna.

Hemresan gick inte lika bra, efter halva sträckan mådde jag pyton, men klarade mig ändå tills jag kom hem.

Taxin som jag åkte med sista biten hade en bekant som körde. Jag var tvungen att fråga, för det var så oväntat att se honom som taxichaufför. Det var travtränaren Jouko Pärssinen, han har p.g.a utslitning slutat med hästarna (det känns igen).

I morgon jag jag tid 11.45

Berra hade varit ute med hundarna, tur det eftersom jag mådde så illa när jag kom hem.

Han hade också skalat potatis och morötter, så det var bara att sätta på när jag kom hem och sen värma den köttgryta som vi åt häromdagen.