Vi har varit en hel vecka i Trollhättan. Vi fick ju skjuts dit av Thomas.

Thomas och Katinka, som firat julen en vecka i förväg i Vallentuna hos Nicklas med familj kom hit förra söndagen (19/12).

Dom sov över här, sen åkte vi till Trollhättan på måndag f.m efter frukost.

Vi stannade och tog en kylslagen fika på Röda Jorden i Riddarhyttan, en perfekt plats alla tider på året tydligen. Onyx och Maya blev rastade och fick springa av sig samtidigt.

Tisdag 21/12

Då arbetade ju både Thomas och Katinka, så vi hade bestämt med Emelie att hon skulle komma till Trollhättan med Ebba.

Emelie och Ebba anländer till kylig Trollhättan på f.m och stannade hela dagen.

Efter fika (jag hade tagit med kaffebröd hemifrån, som räckte hela veckan precis) tog vi en promenad.

Inte ett snökorn fanns det i Trollhättan när vi kom ner. Inte heller parken som vi brukar gå till och rasta hundarna fanns kvar, annat än en mycket liten del. Ett stort husbygge fann där i stället.

Ebba, som blev 9 månader den 27 december, trivdes fint i gammelmorfars knä.

Om bara Maya inte skällde, för då blev Ebba rädd, så fungerade det alldeles utmärkt med hundarna.

Mycket uppmärksamt "läser" hon tillsammans med mamma Emelie.

På kvällen blev Thomas klippt av Katinka och han ansade sitt skägg.

Onsdag 22 december

Nu hade det plötsligt kommit både snö och kyla, faktiskt -14,8 grader på morgonen. Hundarna tyckte att det var i kallaste laget, när jag gick på promenad med dom. Tog kort från vägen på Thomas och Katinkas hus.

Där bjöds det på fika (även om jag stod över den här gången).

Lite senare samma dag fick vi träffa ytterligare ett barnbarnsbarn, då Felix, Kelsey och Charlie kom från Alingsås och stannade till kvällen.

Det har varit lata dagar för mig och Berra med "häng" i biblioteket.

Torsdag 23 december

Nu var det mycket för Thomas och Katinka att göra med alla förberedelser för julmaten.

En väldigt lämplig julklapp från Thomas chef. Thomas både gillar och är duktig på att laga mat.

Dessvärre var jag inte till nån nytta, deras kök är ganska litet och dom två är så samarbetande, att jag mest skulle varit i vägen.

Julafton

Till kl 13 kom Katinkas föräldrar, Christer och Britt-Marie även Max, Victor och Nova.

Vi bjöds på glögg och pepparkakor. De fina glöggmuggarna har Katinka gjort. Jag länkar till Katinkas Atelje' på Facebook.

Massor av olika sill och strömmingsinläggningar 

Svampomelett och Jansson

Massor av mat bl.a köttbullar av gris, nöt och älgfärs.

Jag fick till en så fin bild på Max.

Julklappslek med tärning. Alla hade köpt varsin julklapp för 50-70 kr. Men tärnings hjälp fick man varsitt paket, när de var öppnade blev det ny omgång med tärningen. Under 10 minuter kunde man byta sin julklapp om man slog en etta eller en sexa. Termosen var "årets julklapp" som det verkade, för den hann byta ägare hur många gånger som helst innan den slutligen hamnade hos Christer. 

På kvällen vid halv 9 kom Peter och Ville från Järbo, där Peter hämtat upp Ville.

Juldagen 

Fortsatt kyla -14 grader på morgonen, blev sen mer måttliga -4 på dagen.

Vi var bjudna hem till Christer och Britt-Marie på 11-kaffe. Dom bor nu på vintern i en lägenhet i Trollhättan, annars i Hunnebostrand.

Ville vek till slut ner sin luvtröja, så man kunde se honom, annars var det uppdragen över huvudet hela tiden.

Efter besöket hos Christer och Britt-Marie, så åkte vi till Hunneberg och gick en välbehövlig promenad.

Jag tog kort på promenaden

Det gjorde Katinka också.

Jag hittade en mindre stig där jag och Ville gick med hundarna. Äntligen kunde dom få vara lösa och rusa av sig.

Några spelade kort en stund när vi kom tillbaka efter promenaden.

Söndag annandag jul

Den dagen var det bestämt att vi skulle åka hem till Max och se hur långt han kommit i renoveringen av sitt hus, som han köpte när han var 21 år.

Han är så duktig, nu är det bara den här biten kvar att göra på ytterpanelen. God hjälp under tiden har han fått av Thomas och Katinka.

Thomas har tagit upp Max' katt Ester, som följde med som en liten hund ute, men även hon tyckte att det var kallt (-11grader).

Det fina badrummet står nu klart och ett nytt kök, på en ny plats i huset, väntar nu på att bli gjort. Det gamla köket ska han sen riva ha vardagsrum på den platsen.

På eftermiddagen var det dags för oss att åka hem igen, nu var det Peter som stod för skjutsen.

Vi stannade i Laxå och åt och var hemma till kallt hus halv 8, för jag hade sänkt värmen när vi åkte till Trollhättan.

Peter hade ytterligare 17 mil att köra, då han skulle skjutsa Ville till Järbo, i stället för att mellanlanda hos oss över natten.

Onyx kastade sig över maten när vi kom hem, för nu var hon jättehungrig och på hemmaplan dög det att äta igen. 

Om My Dog i Göteborg inte varit inställt 8-9 januari, så vet jag inte om jag skulle hinna få henne i hull till dess.

Men nu med de nya restriktionerna (från 23/12), så är alla evenemang inställda trots covidpassen.

Nej, men fy fanken så kallt! Minus 20 ute och ynka 14 grader inne.

Det är nackdelen med värmepumpar, dom klarar inte alls av att hålla värmen när det blir så här kallt.

Hundarna vet var dom ska hitta den bästa värmen. Men inte ens kaminen kan värma upp så det blir tillräckligt varmt inne.

Idag har jag tagit fram ett extra element och satt i hallen, men jag tror att jag ska flytta in det hit till biblioteket i stället, så jag slipper frysa fingrarna av mig när jag sitter vid datorn.

Fick ett mess igår från Emelie, det verkar som om Ebba hjälper till i matlagningen.

Jag fortsätter att hosta och snora, men vara frisk i övrigt.

Värst är att jag inte har nån ork, så jag undrar ju hur länge det ska pågå.

-9,5 grader idag, så det det blir knappast nån uppsättning av ljusslingan vid entrén idag heller. Vi hade planerat att göra de igår, men redan då var det för kallt om fingrarna.

Onyx gav sig ut på isen igår, när jag åter bara promenerade med hundarna till sjön. Hon löd i alla fall och kom tillbaka när jag ropade.

I morse gjorde jag kubbar och kolakakor för att ha nåt till 11-kaffet.

Jag orkar fortfarande inte stå nån längre stund, så mer långvarigt bak som saffransbullar och vanligt vetebröd får vänta ett tag till.

För att inte tala om julstädningen, den är inte påbörjad över huvud taget.

Idag fyller ett barnbarn i Göteborg år, Ludwig blir hela 22 år. Jag ska ringa och gratta honom.

Min förkylning fortsätter att frodas, dessvärre. Jag sover långa stunder varje dag, Har en lite feber som inte ger sig. Hostan håller på att ta kål på mig känns det som.

Häromkvällen tog jag hostmedicin Cocillana Etyfin, den är morfinbaserad och jag tål inte morfin, men jag sov i alla fall som en stock den natten, även om jag sen mådde illa på morgonen.

Jag har även tömt ett helt skåp, där vi har mediciner, för att leta efter nässpray. Hittade till sist en flaska Nezeril i kartongen med djurmedicin (vad den nu hade där att göra). Nässprayen har också hjälpt mig att sova på natten.

Jag fortsätter att lyssna på den ena boken efter den andra, ofta har det blivit en per dag nu när jag ingenting orkar göra.

En bok som berörde mig mycket, både med ilska (över myndigheternas flathet) och förundran (hur någon kan stå ut), var Händelserna på hästgården Familjens berättelse.

I morse var det -2 grader, nu skiner solen, men jag kommer nog inte våga mig ut idag heller, inte så länge jag har feber.

Jag borde baka, för nu finns det inte så mycket som en skorpa i huset. Kubbar tar ju inte så lång tid, så jag kanske skulle ändå.

Liten glad Charlie, dryga 8 månader nu.

Om en dryg vecka, efter första advent är det meningen att Emelie och Ebba ska komma upp från Göteborg, jag hoppas verkligen att jag är frisk till dess.

Men inte var det roligt hurra! Men vad annat kan man vänta sig den här årstiden

Kanske måste jag ta fram snöskyffeln om det ska fortsätta så här.

Konstigt nog blommar det i amplarna än, trots att vi hade -6 grader i går kväll.

Nu döljer snön att jag inte sopat bort alla löv än från altanen.

Det lustiga är att det var precis lika för två år sedan, då skulle jag också byta till vinterdäck.

Det har jag tid för idag, men jag tror jag byter dag, för det ska ju bli både sol och varmare om några dagar, så förhoppningsvis så hinner snön försvinna.

Nu skulle man göra som hundarna, koja in sig.   

Jag såg att den obehagliga men ändå spännande serien YOU har börjat en tredje säsong på Netflix, så jag ska nog beta av ett eller ett par avsnitt idag.

Egentligen skulle jag baka, men det är en dag i morgon också.

Yngste sonen fyller ju 50 år idag. Känns lite konstigt att det inte blir nåt kalas, men vi fick ändå fira honom lite i söndags.

Berra är fortfarande helt däckad av sin förkylning.

Idag fick vi kärt besök. D.v.s Berra fick inte träffa dom eftersom han ligger däckad i en förkylning.

Det var Peter som fått med sig sina barn Elvira och Ville hit på lunch och efter det fika med bakelser.

Det var så längesen vi träffade barnbarnen, så det var extra roligt att dom ville följa med.

Peter fyller 50 år på tisdag, men vill inte ha nån uppvaktning, så det här var det enda som blev.

Elvira pysslade med hundarna mest hela tiden, till deras stora förtjusning. 

Ville snacksalig som vanligt, nu diskuterade han sin nya ADHD-medicin, som gjort honom lugnare, men gett honom sämre aptit. Vilket märktes när han mest petade i maten.  

Yngste sonen, som strax fyller ofattbara 50 år.

Jag fortsätter att lägga pussel, det här blev klart igår. Det var bara 500 bitar, så det gick ganska fort.

I morse snöade det, men det övergick i snöslask och sen regn efter några timmar.

Jag hade tid på VC på f.m för att kolla blodtrycket, det var lite lågt med helt OK.

Så handlade jag som snabbast på Lidl, snabbt och snabbt förresten, inte en enda pryl finns kvar på sin gamla plats sen butiken blivit helt omgjord, så man får springa som en skållad råtta fram och åter innan man hittat det man ska ha.

Sen skulle vi gå med hundarna i Tjärnan, men den promenaden blev väldigt kort och det var bara jag och hundarna som gick. 

Berra blev plötsligt dålig med yrsel och illamående, så han satt kvar i bilen. 

När vi kom hem ville jag genast ringa 1177, men där var det 40 minuters väntetid, Berra betedde sig lite konstigt, så jag var rädd att han fått en TIA eller nåt.

Jag ringde 112 i stället och dom skickade en ambulans. Berra ville inte åka, vi skulle ju straxt få middagsgäster.

Peter, Felix och Kelsey kom nästan samtidigt som ambulansen. Berra var redan klar att åka vidare till lasarettet i Avesta efter att EKG var kollat, han hade fått ont i bröstet samtidigt. 

Han hann bara få se Charlie och Felix genom ambulansen som snabbast innan den for iväg.

Middagen, som var bestämd till kl 14, blev lite försenad i tumultet.

Nedan följer ett antal bilder som tagits under eftermiddagen.

Hundarna och Charlie, som blir 8 månader nästa vecka, hade stor glädje av varandra. Maya och Onyx älskar ju barn, Maya så mycket att hon vill vara nära hela tiden.

Charlie go och glad hela tiden.

Men till slut slocknade hon på Felix arm och sov sen en stund på soffan innan alla åkte vidare vid 5-tiden.

Peter skulle tillbaka till skolan i Avesta för att hämta saker, annars hade han kunnat stanna här över natten.

Berra har ringt från Avesta på lånad telefon, tyvärr kan jag inte ringa till honom för han åkte ifrån både telefon och plånbok.

Hans pacemaker hade upphört att fungera, det var tydligen för ett bra tag sen, så jag misstänker att han blir flyttad till kardiologen i Falun i morgon.

"Är det inte det ena så är det det andra, sa flickan som blödde näsblod"

Trots att vintern nalkas med stormsteg så är det fortfarande mildväder. Jag såg att vi fick massor snö 1 nov. för 5 år sen.

Halloweenhelgen har gått obemärkt förbi, jag var ju visserligen sängliggandes, men det hade nog inte gjort nån skillnad, för det är ingen helg som jag tagit till mig.

Men en trevlig påminnelse om helgen fick vi igår via den här söta bilden på barnbarnsbarnet Charlie.

Igår kom hundarna ut på skogspromenad igen, efter två ofrivilliga innedagar.

Jag har tyvärr ont i ryggen, får lätt det om jag inte är i rörelse, så att ligga till sängs i flera dygn är verkligen pina för ryggen. 

Men om man ska ta det onda med det goda, så har jag mindre ont i höften efter vilan.

Jag började i morse med att skura badrummet, bara för att konstatera att det inte blir nåt mer gjort, just p.g.a ryggen. Annars skulle jag ju varit ute och höströjt vidare i trädgården.

Men kanske går det bättre om några timmar.

Idag fyller en kär vän år, Helena, som är bosatt i San José. Ibland är hon på besök i Sverige den här tiden, men nu var det flera år sen p.g.a pandemin.