Eftersom solen sken redan tidig morgon och jag befarade att det skulle bli varmt för hundarna att springa i skogen, så åkte vi redan innan 11-kaffet.

Kaffet drack vi i stället vid bilen i skogen, sen vi gått en sväng i, för året, nya marker. Hundarna fick hämta andan under tiden.

Det är uppenbarligen ett kantarellår i år, för vi hittade gulingar mest hela tiden, just ingen annan svamp.

Berra har haft ett styvt jobb med att rensa alla under eftermiddagen (nästan 10 liter).

Medan jag, som höll på att förgås av trötthet, sov nästan en hel timme på soffan.

Min största dahlia har hunnit börja blomma i år innan frosten kommit, den är alltid så sen, ja dahlian alltså, inte frosten. (Man får passa sig för sina syftningsfel)

När jag var ute och vattnade i krukorna, så hade jag sällskap av en Amiralfjäril, som fladdrade omkring i astrarna.