Så jäkla typiskt att få kolik just när jag börjat baka i morse.

Först fattade jag inte varför jag började svettas och darra. Trodde att det var för jag hade så ont i ryggen, men det var alltså kolik fick jag erfara när magknipen satte in.

Eftersom jag redan var igång med bakningen när jag fick börja springa på toa, så fick Berra hjälpa till med plåtarna som skulle in och ut ur ugnen.

Kubbarna blev som skorpor när dom blev för länge i ugnen.

Och bullarna ojämnt gräddade.

Nu äntligen har koliken gett med sig, jag har t.o.m.vågat mig på att fika och äta en av de nybakade bullarna.

Idag fortsätter det milda vädret, visserligen är det mulet och inte så varmt som igår, då vi hade +7 grader.

Jag glömde ta med både kamera och mobil på skogspromenaden med hundarna igår.

Lånade då Berras mobil, som är min jättegamla Nokia, en viktelefon med knappar.

Men om min mobil tar dåliga bilder, så var ju den gamla ännu sämre.

I telefonen hittade jag den här bilden på en ung Jolly och en ännu yngre Skorpan. Åh, som jag älskade dessa hundar.