Nu kommer äntligen slutet på vår gotlandsresa.

På söndagen började utställningen redan kl 8 på morgonen, men eftersom det var flera raser före var  frallorna, så behövde vi inte stressa allt för mycket.

Vi skippade dessutom att äta innan vi åkte, köpte i stället varsin frukostpåse på utställningen.

Det blåste som sjutton, det var nog en himla tur det för det var 27 grader varmt, så den fläkten behövdes.

Men tälten stod som segel och enkelt var det inte när vi packade ihop.

Travarens Nirvana Face "Majken" är väldigt lik sin kullsyster Pju.

Domare på söndagen var Hans Almgren. 

Triss blev Bästa Veteran och även 4 Bästa Tik. Tvåa är tiken som blev bästa veteran dan innan.

Uppenbarligen gillar Hans Almgren Triss. Han har dömt henne två gånger tidigare. Hennes allra första officiella utställning när hon var 9 månader, då tog hon sitt första cert och blev BIR, andra gången var när hon blivit 2 år, då fick hon sitt sista cert och blev Champion och nu som veteran.

Han mindes otroligt nog vilka utställningar det var (Västerås resp. Solvalla).

BIR på söndagen blev den danska tiken Purpleheart's Magic Unique Future och BIM samme hane som dan innan Carte Truffé Fame'n Fortune "Fredde".

Maya och Triss kritiker under båda dagarna:

På grund av det otroligt varma vädret, så stannade vi inte till finalerna. Triss hade inte klarat att vänta i den värmen.

Berra tog en tupplur i vår hyrda stuga medan Gabbi och jag såg oss omkring i omgivningen. Vi åkte bl.a ner till Själö badstrand.

Inte precis som våra skogar. Berget i kalksten ser så häftigt ut med sina raukar, om det nu heter så när det inte ligger på Fårö.

Det var folk som badade denna varma 1 september längre bort på stranden.

Gabbi och jag åkte till en thairestaurang och köpte med oss hämtmat som vi åt i stugan, sen blev det tidig kväll med tanke på att vi skulle upp så tidigt. Väckning ställd på kl 05. Båten hem gick 7.15

Dessvärre blev det åskväder med ett skyfall som inte var av denna världen, det började vid 8-tiden på kvällen och pågick mest hela natten.

Det regnade fortfarande lite smått på måndag morgon när vi gav oss iväg med fullpackad bil.

Våra sittplatser på båten var allra längst bak, så det här var vår utsikt, men vi såg i alla fall att vädret klarnade och blev bättre och bättre.

Överresan gick lika bra som ditresan. Jag tar ju Postafen för säkerhets skull, vilket innebär att jag är trött intill medvetslöshet efter ca 5-6 timmar, men då var vi ju nästan hemma.

I Nynäshamn tog vi första bästa avtagsväg från stora vägen för att rasta hundarna.

Onyx, som fått hålla sig i många timmar, var ändå inte intresserad av att göra ifrån sig. Hon hade kommit på hur roligt det var att gång på gång rulla ner i det här diket.