I söndags 18/8 var det dags för familjen i Göteborg att ta hand om firandet av Berra.

Thomas skjutsade oss till Trollhättans central till tåget som gick 10.03

Strax efter halv 11 var vi framme och möttes av Cissi och Martin (som stod för den här bilden och även flera andra foton i det här inlägget), Emelie och Henric.

Kärt möte med barnbarnet Emelie.

Cissi och Martin hade planlagt vår dag in i minsta detalj, det fanns även en plan B om nåt skulle gå fel, vädret t.ex Men vi hade även den här dan tur med vädret.

Spårvagn lär man ju åka när man är i Göteborg, så det gjorde vi från Centralen till restaurangen där vi skulle f.m.-fika

Flott så in i norden och ett enormt utbud av kaffebröd. Stället hette Le Pain Francais.

Kl 12 var det dags att få en guidad sightseeingtur med båt, kallad Paddan, under Göteborgs många broar.

Där slöt även barnbarnet Felix upp, så vi blev en till på färden.

En ny omgång turister går ombord på en av båtarna.

En av broarna var så låg, p.g.a högt vattenstånd, så vi fick krypa ihop eller krypa ner på golvet för att inte bli skalperade. Bron kallades "snaggarbron".

Feskekyrkan.

Den rödvita byggnaden kallas för "Läppstiftet".

Eftersom jag inte kunde lyfta min högra arm så fick Emelie trycka på mobilen för att ta mina bilder. Vanliga kameran hade fått slut på minneskortet, så jag fick använda mobilen.

Efter nästan en timmes båttur så vandrade vi till en park som hette Trädgårdsföreningen.

Här i parken promenerade vi ett tag i väntan på att klockan skulle bli halv två, då bord var bokat på en restaurang, vars namn jag inte minns.

Nu hade även barnbarnet Ludwig kommit, från Partille, så vi var 8 st som åt brunch. Nåt så otroligt mycket och varierande mat att plocka själv. Ögonen ville mer än vad magen klarade.

Nu har vi tagit spårvagn till Haga, där Cissi och Martin bor. Om det var lugnt på Kungsavenyn så var det full rusch här, med massor av uteserveringar och folkliv utefter hela gatan.

Mitt i folkvimlet gick vi in genom en port och hamnade i denna idyll. Innergården där Cissi och Martin bor.

Eftersom dom bor på nedre botten, så hade dom en trevlig uteplats till lägenheten.

En ljus och trevlig lägenhet, där dom nyligen tapetserat om och lagt nya golv.

Berra som just har fått sin 40 år gamla whiskyflaska "utsläppt" ur  sin insvetsade bilfjäder, fick nu en ny flaska whisky av Cissi och Martin, som verkar lika "inbrottssäker". Man är tvungen att lösa "gåtan" med hur man får upp den, det verkar omöjligt, men jag hoppas att det inte ska ta 40 år.

Tåget tillbaka till Trollhättan gick 17.20, så då var denna enormt innehållsrika helg över för Berra och mig. Så fantastiskt trevligt ordnad av våra barn.

Måndag morgon var det dags att köra hem till Dalarna igen.

Berras födelsedag blev ganska lugn.

Det var ett ostadigt väder med en del regn. Vi åkte till Norra Björke, ett par mil från Trollhättan, där barnbarnet Max köpt ett hus i vintras. 

Ganska tufft av en 21-åring att köpa ett renoveringsobjekt, men Max är ju snickare till yrket, så det kommer nog gå jättebra. Så här såg huset ut från början.

Renovering pågår för fullt med hjälp av pappa och mamma. Bilderna har jag fått av Thomas och Katinka.

Födelsedagstårtan intogs i köket hos Max, glömde ta kort på den innan den nästan var uppäten.

Huset tilläggsisoleras och får ny panel, nya fönster och ny färg.

Katinka står för målandet.

Att hundarna får sitta i bilen ett tag bekymrar dom föga, där fick dom även sitta ett tag på söndagen medan Thomas och Katinka hjälpte Max och dessutom var hundvakt medan Berra och jag var i Göteborg.(foto Katinka)

Födelsedagens förrätt var hemlagad hummersoppa, där Thomas även själv kokat hummern innan.

Thomas färdigställer tallrikarna för servering. (foto Katinka)

Otroligt gott! Torskrygg med knaperstekt fläsk och knaperstekta trattisar och potatis/jordärtskocksmos/puré.

Han hade stått och skalat dessa små jordärtskockor i evigheter (dom kom från grannens trädgård)

Äntligen fick Berra testa sin 40 år gamla whiskey. Den var visst inte så märkvärdig.

Fredagen började med att jag gjorde mig illa i axeln än jävligare än tidigare.

Thomas hade satt ihop kompostgaller till en liten rasthage där Onyx skulle kunna vara ute och rastas.

Jag snavade när jag skulle kliva över, och för att hålla balansen och inte ramla över gallret så slog jag ut med armarna i ren reflex. Smärtan var överjävulsk, sen kunde jag inte röra min högra arm över huvud taget.

Hagen visade sig sen vara överflödig för Onyx var jätteduktig på att rastas i koppel.

Det var meningen att vi skulle åka ut med Thomas och Katinkas båt på lördagen, men eftersom det väntades regn då så blev det båtturen på fredagen i stället.

Katinka poserar med hundarna, dom fick stanna kvar och sköttes av Victor medan vi andra var på sjön.

Framme i Hunnebostrand och deras båt efter ca 10 mil med bil. 

Jag, landkrabba som jag är, hade förberett mig med Postafen, för att inte bli sjösjuk.

Sotenäs kanal, som vi färdades genom, den byggdes på 1930-talet då det var gott om arbetslösa stenhuggare.

Otroligt att det kan växa något över huvud taget i den karga klippmiljön. Ljungen blommade så vacker i massor.

Vi förmiddagsfikade under färdens gång. "Kaptenen" kunde köra samtidigt.

Hållö fyr, inte så långt från Smögen.

Vid Hållö la Thomas och Katinka till båten. Jag tog en promenad på klipporna.

Gångbron nyttjades flitigt av vandrare. Det fanns ett vandrarhem uppe på klippan.

Med en stödjande hand av Thomas så kunde även Berra gå iland en stund.

Medan vi tittade på omgivningen så fixade Katinka lunch.

Det blev färskpotatis, matjesill med gräddfil och gräslök.

Så otroligt klart vatten. Eftersom solen sken skönt så tänkte Katinka ta ett dopp, men när hon konstaterade att det bara var 17 grader i vattnet så blev det inget av med det.

Båten på väg tillbaka till Hunnebostrand. Hållö fyr i bakgrunden.

Den här Wiskeyflaskan, väl insvetsad i en bilfjäder, fick Berra när han fyllde 40 år av "goda vänner".

I ca 10 års tid har han sagt att den ska öppnas när han fyller 80, så det var bara att ta den med oss till Trollhättan.

Så det blev för Thomas att plocka fram skärbrännaren.

På kvällen åt vi kräftorna som Berra fått av Gabriella och mina medhavda piroger. Den fina skålen som kräftorna ligger i är ett av Katinkas många fina keramikalster.

Tur att det fanns hjälpsamma händer runt bordet, för med bara en brukbar arm går det inte att skala några kräftor.

Natten blev för jäklig med värkande axel. Det gick fasen inte att ligga smärtfritt hur jag än försökte.

Eftersom min högra arm fortfarande är invalidiserad, så jag har svårt att skriva, så får jag dela upp Berras firande i flera inlägg.

Jag börjar med torsdagen då vi åkte till Trollhättan. Victor var ju här för att hjälpa mig med körningen, men jag behövde ändå testa min förmåga, jag skulle ju köra hem sen, så jag körde till Örebro (ca 16 mil).

Vi stannade vid Röda Jorden utanför Lindesberg och rastade hundarna och fikade.

När vi kom fram till Trollhättan vid 19-tiden, efter flera rastningsstopp, så var Thomas redo vid grillen och vi bjöds på flera olika sorters kött.

Igår var jag bara hemifrån en timme på förmiddagen för att åka till en skog ganska nära hemma för att leta reda på ett gammalt kantarellställe.

Jag var osäker på om jag skulle hitta på det, men det gjorde jag. I oländig terräng där Berra inte kan gå. Jag hade inte ens nån hund med mig, bara Runkeeper för att ha lite koll.

Det var inte bara det här stället, det var några till, så jag kom hem med nära 5 liter.

På vägen hem stannade jag till med bilen och tog kort på den här svanfamiljen. De två ungarna var först inne i vassen, men simmade allt närmare föräldrarna och tryggheten när dom såg mig vid bilen.

Berra hade tid för provtagning på VC, det var snart gjort, vi handlade och åkte sen till Tjärnan så hundarna fick sitt. Vi plockade kantareller även där, men bara knappt 2 liter.

Halv 6 var jag på Hedemora station och hämtade barnbarnet Victor, som kom med tåget från Trollhättan.

Han kom upp hit för att avlasta mig i körningen till Trollhättan i morgon.

Lika bra att säga här på bloggen att vi inte är hemma när Berra fyller 80 till helgen.

Även hundarna är glada för besök.

Idag har det varit ett ostadigt väder, vi fick en rejäl skur när vi hade hundträffen på f.m Då var det bra att ha slogboden att sitta i.

Onyx har inget emot vätan varken uppifrån eller underifrån.

Gabriella följde med hem för hon hade en present med sig till Berra. En stor burk med nyfångade nykokta kräftor från eget fiskevatten.

Efter hundträffen så gjorde jag piroger. Inte så himla enkelt visade det sig, eftersom min arm spökar.

Det var många år sen jag gjorde piroger senast. Jag har letat efter receptet i två dar i alla mina skrymslen med utklippta recept. Till slut hittade jag igår kväll två handskrivna lappar, den ena med recept på degen och den andra på fyllningen, som innehåller köttfärs, riven morot, riven vitkål och kryddad bl.a med senap, vitlök och kardemumma.

Till slut var dom ändå klara och sen vi ätit en del av dom till middag med sallad, så har jag dessa kvar att spara.

Inte så vackra precis och sista plåten missade jag dessutom att pensla med ägg. 

Fy attan, när jag släppte in Onyx, som varit ute en stund på tomten, så slank hon in som en blixt genom dörren med ett ytterst oönskat byte i munnen. 

En tilltufsad ganska stor mus var bytet som hon gärna ville ha tillbaka. Hur sjutton hade den hamnat på tomten? Hade nån av skatorna släppt den där, svanstippen var avskalad.

Trots att vi väntade besök igår, så åkte vi till spårträffen.

Det var inte många som var där, regnet hängde ju i luften redan från början och när Maya gick sitt spår, som Angelika lagt, så regnade det rejält.

Pia och rottisvalpen Billy var också där och Billy fick prova på att gå sitt första spår. Han visade tydliga tecken på att kunna bli en duktig spårhund.   

På e.m kom först Peter med familj och strax efter kom Cissi och Martin, dom har varit i Dalarna en hel vecka, men mest i Borlänge.

Elvira och Ville kelade med Onyx mest hela tiden.

Elvira ger pappa Peter nackmassage.

Peter med familj uppvaktade Berra med blommor och presenter. Vi kommer ju åka bort när Berra fyller nästa vecka.

Vi fikade på eftermiddagen sen åkte järbofamiljen hem medan Cissi och Martin blev kvar. Jag gjorde köttfärspaj som vi åt mot kvällningen.

Efter frukost och f.m.-fika så åkte Cissi och Martin hem till Göteborg.

Berra, jag och hundarna åkte till skogen på eftermiddagen idag. Jag ville kolla blåbär på ett nytt ställe, men även plocka kantareller.

Fick i.a.f ihop en bärplockare med blåbär, fanns lite mer där, så vi kan nog åka dit nån fler gång.

Svullnaden är nu nästan helt borta på Mayas kind.

Så vandrade jag i skön skog, men där hittade jag ingen svamp.

Men i två andra skogar hittade vi riktigt mycket kantareller, det var mest jag som plockade, eftersom Berra inte orkar gå så långt eller i så marig terräng.

Men det var Berra som tog hand om rensandet av de 6 liter som det blev.

Berra ringde i morse från lasarettet i Falun att han skulle få åka hem idag. Igår lät det som han skulle bli kvar över helgen.

Men ballongsprängningen hade gått bra, förträngningen hade varit avsevärd men njurarna mådde förhållandevis bra. Nya prover ska tas på tisdag på VC.

Nu har han har fått lite restriktioner efter sin hjärtinfarkt. Får inte lyfta något som väger mer än 1 kg på ett par veckor, han får heller inte köra bil på en månad.

Så när jag ätit frukost packade jag in hundarna i bilen och åkte till Falun och hämtade honom.

Stannade till i Säter för att handla lite. Såg att Säterstampen skulle gå av stapeln kl 11.

Massor av försäljare höll på att plocka fram sina alster och annat som dom hade att sälja.

Klockan var bara strax efter 10 när vi kom dit, men det gick bra att handla ändå.

Så jag köpte ett par perenner, en röd rudbeckia och en tvåfärgad daglilja och en knippa morötter, dom som växer på mitt eget land ser det inte ut att bli nåt av.

När vi ändå var i Säter så åkte vi upp till Ylwa och Ove och 11-fikade.

Jag hjälpte dom att fixa ett konto på Svenska Brukshundklubben och anmälde Puma till MH i Ludvika den 8 september. Tyvärr kan jag inte följa med dit och se henne, för jag ställer ut i Sandviken samma dag.

Det började regna när vi var i Säter, men vi åkte ändå till Tjärnan och gick med hundarna. Som vanligt hade vi turen att det inte regnade just där.

Maya verkar svara på behandlingen, antibiotika och kortison, svullnaden är inte lika stor som tidigare.

Jag får konkurrera med Triss om de få blåbär som finns, fick ihop ca 1 liter i plockaren.

Onyx är en hejare på att plocka blåbär, men här testar hon även lingonen.

Jag köpte en Klematis för två år sen, den har mest fört en tynande tillvaro, men i år har den börjat blomma för första gången. Den har en helt annan färg än de andra som jag har,

för dom är mörkt röda.