När man är på G för att para så får man inte vara så rädd för att åka en bit.

Igår kväll åkte vi ca 8 mil t.o.r för att para Pju, och det var ju faktiskt ganska nära.

Nu gick inte det jättebra, för Pju hade en förtjockad slidvägg, så hanen kunde inte komma in i henne.

Vad göra, jo ringa till specialisten Catharina Linde Forsberg. Fick tid i Uppsala kl 11 idag för att undersöka Pju.

Hanen fick följa med hit hem. Så inatt har jag för första gången haft en hund i sängen.

Det gick hur bra som helst att släppa ihop Lucky med flocken. Triss blev som en unghund och älskade att busa med honom. Den hunden slutar aldrig att förvåna.   

Här blev det minnen. Jag kom nämligen upp i ryggen på den bussen som jag åkte med dagligen i 5 veckor till Uppsala för tre år sen när jag åkte på strålning. Hade sällskp med den ända till Uppala i 10 mil.

Att bilden är dålig får man ta, Berra fotade med mobilen genom rutan.

Hos veterinären i Uppsala fick jag veta att det inte var alldeles ovanligt att tikar kan få en sån förtjockad slidvägg under löpet, men det gör parningen svår.

Pju kollades med utstryk och det visade sig att hon var perfekt inne i höglöpet. Luckys spermier kollades också och dom var av finfin kvalité.

Så den här gången blev det seminering. Nu är det bara att hoppas på en dräktighet med åtföljande friska valpar.

Det blev en omväg till Skinnskatteberg hem, så vi kunde lämna tillbaka Lucky. En alldeles otroligt trevlig hane dessutom, som Berra blev helförtjust i, även om nattsömnen blev störd av att ha en honom i sängen.

Jag har börjat promenera med Maya igen, nu var det länge sen hon visade nån form av smärta, trots att hon även busar och leker med Pju.

Nu smälter snön undan i en väldig fart, en stor del av isen har försvunit på dammen.

Vädret är ju fortsatt milt, ca +3 grader idag. I Uppsalatrakten var alla fält gröna, där fanns ingen snö alls kvar.

Idag är det födelsedag för för barnbarnet Victor i Trollhättan, han fyller 20 år.

Men även min M-kull fyller år, Maya och hennes syskon blir 5 år idag. Dessväre är båda hanarna i kullen borta efter tragiska olyckor.

Tre veckor gamla. Jag blir såå valpsjuk, men om jag har tur så får jag njuta av det här om ett par månader.

Igår var jag till veterinärkliniken i Hedemora och röntgade ryggen på Pju unför parning. Alltid intressant att se hur rygg och höfter ser ut.

Pju var helt fascinerad av korgen med leksaker, till slut kunde hon inte motstå att hoppa upp och plocka åt sig en pryl.

Igår gjorde jag även en snabbvisit hos dom här små godingarna. Det lär nog bli många besök innan jag ev. får njuta av egna valpar.

Efter mitt vakna fredag/lördagdygn, så sov jag som en stock natten till igår.

Men sen blev det lite stressigt. Det var meningen att vi skulle åka till Järbo direkt efter frukost, men vi kom iväg lite senare än tänkt.

Jag hade gjort upp med Elvira att vi skulle komma och förseningsgratta hennes födelsedag, men det hade hon tydligen glömt, för hon fanns på annan ort, så henne träffade vi inte.

Far och son var nyklippta och Peter hade t.o.m ansat skägget.

Det blev lite stressat när vi åkte från Järbo kl 13, för årsmötet i Hedemora började kl 15.

Men jag hade 15 minuter till godo när vi kom hem så jag hann snabbt värma en burk soppa och äta och ändå komma i tid till årsmötet.

Det var ovanligt många närvarande medlemmar. Vi var närmare 30 st.

Dagordningen var ganska snabbt avklarad och efter det var prisutdelningarna många. Jag vet inte att vi haft så många som varit ute och tävlat under året nån gång.

Jag har ju hand om Klubbtrofén, där alla som tävlat skickar in sina resultat till mig.

Det brukar vara runt 10 st, men den här gången var det 16 st som fick diplom.

Klubbens ordförande Yvonne satt även som ordförande på årsmötet, med Pia som sin sekreterare.

Många var det som uppmärksammades för sina framgångar. Bäst gick det för Susanne, som vann flera priser, bl.a KM och klubbtrofén.

Som vanligt bjöds vi på smörgåstårta.

Jag brukar köpa med mig en bit hem till Berra, men den här gången var vi så många att de två tårtorna tog slut.

Jag hade ju lovat Helena att vara hennes stöd och eventuella hjälpare vid Pysslas valpning.

Samma Pyssla fick ju en enda valp i maj förra året, då jag var med till Strömsholm över en natt.

Den här gången åkte jag hem till Helena kl 9 i går kväll. Tiken hade börjat bli orolig och valpningen verkade att vara nära.

Helena sitter ensam i valplådan, medan Pyssla placerat sig på sovrumsgolvet en stund.

Precis på slaget 12 när natten gick över till 16:e februari så kom den första valpen.

Halv tre på morgonen hade antalet ökat till 4 st. Jag tycker dom ser ut som tigrerade kattungar.

Och när jag åkte hem strax före klockan 7 var hela kullen, på 5 hanar och två tikar, född sen ett par timmar tillbaka.

Jag sov ett par timmar, piggnade till i en dusch, sen åkte vi till Borlänge. 

Barnbarnsbarnet Novalie har ju nyligen fyllt 3 år, så nu kom vi iväg till sist och grattade henne. Och även pappa Tobias, som fyllde för drygt en vecka sen.

Storebror Eddie (5 år) tröstar lillasyster Tuva när hon var lite lessen.

7-åriga storasyster Melissa är redan duktig på att byta blöja på minsta syskonet.

Tuva är, trots bara 5,5 månaders ålder, väldigt försigkommen. Hon tog sig fram över golvet med en väldig fart.

På väg tillbaka till bilen för att åka hem, så blev vi hindrade både här och där av söndergrävda vägar.

Här fick vi gå en bit bortåt för att runda avspärrningen.

Då kom vi fram till det här stället, där vi aldrig varit tidigare.

Där åt vi en rejäl buffé, som avslutades med glass och friterad banan.

När vi nu ändå var på resande fot, så stannade vi till en stund hos Stig-Ove och Kristina i Romme. Där fick även hundarna en kortare promenad i isgata.

Bäst jag lägger mig i tid i kväll för i morgon åker vi till Järbo på f.m för att förseningsgratta Elvira.

På eftermiddagen har klubben årsmöte och jag ska hinna med det också.

Igår kväll kom Cindy och Linus hit med Pju.

Dom var på väg till fjällen för att åka skoter över helgen.

Pju blir kvar här nu över parningen. Tyvärr har det blivit problem med den hanhund som vi skulle använda, så jag måste ta till plan B, hoppas att det ska fungera, för det är bara några dar kvar innan Pju ska paras.

Pju är så intresserad av alla tuggben och leksaker som finns här. Maya ser mest låg ut, hon får ju inte leka, hon ska fortfarande ta det lugnt.

Idag fick vi sällskap till 11-kaffet av Roland kom på spontanvisit.

Det blev ett par timmars trevligt prat.

Idag har vi åter en 5-2dag. Jag hoppas att vi ska hålla i lite längre den här gången.

Kyckling med grönsaker kommer jag nog ha som mat de flesta 5-2dagana. Enkelt att göra och vi tycker båda om det.

Berra har börjat motionera på gåbandet. Han gör det ca 3 minuter tre gånger per dag.

Jag har också börjat gå där, även Triss är intresserad, men hon får sina promenader utomhus.

Maya, som däremot borde gå på bandet för det borde vara skonsamt för henne, vill inte och jag vill inte bråka med henne, så hon slipper.

Jag knallar 1 km per gång och lyssnar på ljudbok samtidigt.

Just nu lyssnar jag på den här boken

Från Adlibris kan man läsa detta om handlingen:

Slår man upp ordet "talionsprincipen" får man veta att det är en juridisk grundsats enligt vilken brottslingen tillfogas lika stor skada som den han åstadkommit. Populärt uttryckt i Andra mosebok: "liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot, bränt för bränt, sår för sår, skråma för skråma". Man kanske kan säga att den fortfarande tillämpas som idé: ju grövre brott, desto längre straff. Men för "skuggorna" är fängelse eller böter inte nog. För dem gäller bränt för bränt, sår för sår. Bokstavligen.I Katarina Wennstams nya roman får vi möta en annorlunda sorts brottslingar. De ser sig mer som rättsinstans. Om en man blivit dömd för ett brott, suttit av sitt straff och kommit ut igen, är det inte säkert att skuggorna tycker att han sonat sin skuld till samhället. För om det är en man som misshandlat eller förgripit sig på en kvinna så står de där och väntar på honom, på att få slå till och tillfoga sår för sår, brännmärke för brännmärke, syra för syra. De är starka, snabba och osynliga, och lika snabbt som de dyker upp ur skuggorna försvinner de igen. Det blir Charlotta Lugns uppgift att spåra och gripa dem. Och försvarsadvokat Shirin Sundin ställs inför ett både moraliskt och juridiskt dilemma: vem är offer och vem är förövare i de här fallen? Skuggorna är en fristående fortsättning på Svikaren och Stenhjärtat, en romansvit om brott som begås mitt ibland oss, av oss själva, och där brottslingarna skyddas av allas våra fördomar och förutfattade meningar.

Det är milt väder även idag och snön smälter. + 5 grader, men mulet till skillnad mot gårdagens sol.

Nu är det mildväder igen, dessutom soligt. Faktiskt +7 grader på e.m

Jag tog en promenad i byn med Triss.

För tillfället får Maya ingen promenad alls, hon har fått återfall med smärta efter promenad.

Jag har tid för magnetröntgen, för nu är det dags att utreda vad det är för orsak till att hon får ont ibland.

Jag gick till den nyöppnade servicebutiken för att se vad dom hade för sortiment.

Den här bilen, som står hos grannen, stod från början på vägen, jag vet inte om det är plogbilen som tippat den nästan över ända, men det ser lite misstänkt ut.

Idag plockade vi ner ljusslingan, nu väntar vi på annan sorts ljus (dagsljus och solen).

Har just ätit pannbiff med svampsås (rynkad tofsskivling, förlåt rimskivling heter den ju nu).

Åh denna tristess, när jag bara är slö och inte vill göra nånting.

Hundarna vet då hur man gör. Triss i Berras knä och Maya i sin bädd helt nära mig när jag sitter vid datorn.

Tövädret vi haft några dar, med slask och plask som följd, har i alla fall fått snön på altanen att sjunka ihop en hel del.

Det ser ut att bli en solig och fin dag. -4 grader på morgonen, precis lagom vinterväder enligt mig.

Igår var vi in till Hedemora och handlade lite, men annars har det inte varit mycket till aktivitet senaste tiden, därför har jag inte heller brytt mig om att blogga.

Igår började vi ett nytt försök med 5-2, får se hur det går den här gången. Senast gav vi upp ganska snart.