Nu är julen över för den här gången.

Själva julaftonen var ju lugnare än lugn, eftersom vi var ensamma hemma, men övriga dagarna har vi haft både barn och barnbarn här.

På juldagen åt vi med Peters familj.

Elvira och Ville lekte med Maya och Triss och mutade dom med leksaker och godis att göra de "konster" som dom kan.

Tyvärr slutade det med att hundarna rök ihop i ett rejält slagsmål. Vi var tvugna att sära dom genom att lyfta dom i bakbenen.

Efter det var Maya så låg att hon inte ens tog emot godis och ett par timmar senare skrek hon panikartat om nån kom henne nära. Tankarna rusade i huvudet, hade hon fått en chock eller var hon skadad? Inga bitsår fanns på nån av hundarna. Kunde det hänt nåot med ryggen?

Maya rörde sig försiktigt med låg huvudhållning och krum rygg.

Igår, annandag jul, var Maya lite piggare. Jag hade gett henne Rimadyl, men hon fick ligga ensam i vårt sovrum när Tobias och hans familj var här, så hon skulle hålla sig lugn.

Tobias och Erika kom redan till 11-fikat och stannade hela dagen.

Novalie, som blir 3 år i januari, var i full gång hela dan.

Lilla Tuva pigg och vaken

Hon blir 4 månader 28/12.

Gott med smakprov av nån puré.

Novalie fick en dockväska som hennes farmor Cissi hade när hon var liten, sen plockade Novalie fram leksaker som hon tyckte att lillasyster Tuva skulle ha.

Vi kunde inte ha Triss i rummet när Tuva var på golvet eller satt i bilstolen. Hon är fanatiskt kär i bebisar, ett arv av sin mormor Issy, som också älskade barn.

Men man kan ju inte låta en sliskig fralla tvätta babyn hur mycket som helst, dessutom visade hon för mycket äganderätt, så jag vågade inte ha henne där.

I stället fick hon vara bakom kompostgaller i köket och gråta, stackars Triss! 

Novalie började bli trött och fick titta på mammas mobil en stund.

Och Tuva slocknade medan hon satt i mitt knä.

Det tar på krafterna att hålla igång en hel dag. Nu tittar vi på "hästarna som springer fort". V75 på TV alltså.

Idag är det då vardag igen, det blir en lat dag.

Maya ligger här i biblioteket vid mig när jag sitter vid datorn. Jag vet inte riktigt hur det är med henne, hon visar ingen direkt smärta och hon äter, men jag tycker hon rör sig lite försiktigt när hon går.

Det är bara att hålla tummarna!