Ingrid

5 april 2018 13:27

Vi börjar komma upp i den ålder då bekanta; både vänner och kändisar, lämnar oss, det är tydligt. Jag bävar nästan när jag öppnar GA på morgnarna och kollar familjesidan. Vem är det i dag?
Ha det gott!
Kram, Ingrid

Kicki Fredlund

6 april 2018 08:58

Ja, fy sjutton vad många som gått bort, för mig mer eller mindre kända. En äldre kusin dog förra veckan.
Nu oroas jag så för min vän, för vid dotterns besök igår så kunde hon inte prata.
Kram

Kerstim

5 april 2018 13:32

Jättefin matta du börjat på,den skall du väl göra klar fina färger i mattan,lite tåliga färger när man har hundar,det är ju så fint med trasmattor.

Kicki Fredlund

6 april 2018 08:55

Jag har tänkt, varje gång jag sett dina fina mattor på FB att jag borde väva klart.
Igår äntligen gjorde jag slag i saken och fortsatte på mattan, en vila på 5 år var väl ändå lite för länge. Jag gillar verkligen trasmattor, så var ligger problemet kan man ju undra.

Ann-Marie

5 april 2018 17:18

Vilken vacker matta, den måste du göra färdig. Är så förtjust i trasmattor, jag har många som en vän har vävt till mig av kläder och påslakan som jag lämnat till henne.
Har alltid sagt att när jag blir pensionär då ska jag lära mig väva.Jag samlade flera säckar med kläder och annat tyg under flera år. Har haft ont i höger arm men ändå hoppats att få rätt medicin. Hösten o vintern har smärtorna varit vidriga så jag lämnade bort alla tilltänkta trasor och övergav tanken på att väva. För några veckor sedan brast 2 senor av. Nu har jag inte så ont längre men armen är ur funktion.De 2 senor som är kvar skall till viss del kunna träda in med träning. Så så var det med det. Tur att jag har Baxter som ser till att promenaderna blir av.
En jobbig vinter har ni haft inte så lätt för de kortbenta i all snö ni fått.Det blir nog en fantastisk sommar efter detta.
Hälsningar Ann-Marie o Baxter

Kicki Fredlund

6 april 2018 08:51

Trevligt att du hör av dig emellanåt.
Fy så tråkigt med arm, men kanske du kan träna upp den nu, sen senorna gått av.
Jag tänkte som du innan, när jag blir pensionär ska jag köpa vävstol och börja väva mattor. Men varför vänta? Så jag köpte en började på en gång.
För 10-15 år sen vävde jag många. Jag gillar att klippa mattrasor, känna igen kläder och annat i mattorna. Jag har en matta här på golvet där jag sitter nu med rester av en klänning som min mamma hade, så klart att jag tänker på henne då jag tittar på mattan.
Men för 5 år sen vart det tvärstopp med vävandet, fick ont i handlederna och datorn, bloggen och internetet tog den tiden i stället.

Men faktum är att igår började jag igen, så nu ska jag iaf göra mattan klar som sitter i, kanske en till lika om det går bra, för det var meningen att jag skulle göra två till hallen.
Här har vi snöblandat regn idag, men det tar nog en del på snön.

paula

5 april 2018 22:50

Hej, jag blev mer chockad av Lill-Babs bortgång än jag själv förstår för jag hade inte mycket till relation till henne egentligen. Men, så var det, gick o tänkte på henne till och från ett par dagar. Nog är livet märkligt.
Det du inte behövt på åtta år lär du knappast behöva nu heller! Prylar har aldrig gjort mig lycklig, så jag flyttar ju med lätt bagage. Och ännu mer sovrar jag nu, det känns skönt, enda sättet en annan kan banta på! Tycker du ska binda fast dig själv vid vävstolen så den vackra mattan blir klar! Kram

Kicki Fredlund

6 april 2018 08:41

Jag tänker också mkt på Lill-Babs, det var så oväntat eftersom hon var så otroligt aktiv.
Men än värre är det med min goda vän som fått en stroke. Hennes dotter var till Uppsala igår och det såg inte bra ut (just nu iaf) Talet var borta höger arm förlamad. Jag vet att Elga hellre dör än att få leva så.
Jag började att väva på mattan igår! Kors i taket!
Kram