Vi har sett fram emot det nya pensionsbeskedet, för det har ju skrivits så mycket om att de med sämst pension skulle få 3-400 kr i ökning.

Nog trodde jag att jag med mina 6.200 o månaden skulle tillhöra dom, men jag fick bara en hundralapp i höjnining, samma höjning som förra året.

Nåja det är bara att fortsätta att gneta. 

Tur att jag får in nån extra krona på Tradera, men det kräver ju att jag anstränger mig lite.

Jag funderar på att bjuda ut farfar Gustaf Möllers höga hatt. Synd att jag inte hade hans doktorshatt, den hade kanske varit värd en del för nån samlare.

Idag åkte jag till Norberg med lite kläder och linne.

När jag passerade Mariannes tomt så såg jag förödelsen, fy så ont det gjorde i hjärtat.

Men jag hade en glädjande nyhet att ta med mig till Marianne, en av hennes katter smet undan när jag kom, den hade hon inte sett efter branden.

En katt har hon med sig i sitt tillfälliga boende.

Stugan hon fått hyra var jättetrevlig, trots att vissa bekvämligheter saknades. Marianne behöll skjortan, som hon just fått ärva efter mig, på direkt.

Vi fikade, åt semla och pratade mycket under ett par timmar innan jag åkte hem igen.

Jag går hela tiden och tänker på Marianne, ingenting kan jag ta mig för.

Det är meningen att jag ska åka dit idag med lite förnödenheter, men jag skulle tro att hon sover än av ren utmattning.

Det är så otroligt svårt att ta in att detta fina hus i skogsbrynet....

Eldhärjades så svårt att det inte gick att rädda.

Trots att mina tankar är hos Marianne hela tiden, så fordrar dessa två sitt.

Grått och trist väder även idag, men med mer måttliga -4 grader, igår när vi gick på sjön var det -8.

Bland det absolut värsta jag kan tänka mig är att huset skulle brinna.

Detta fasansfulla hände en mycket god vän igår. Troligen blev hennas alla katter kvar i lågorna, men hundarna var med henne när det hände.

Jag är chockad och så fruktasvärt ledsen för hennes skull. Ingenting gick att rädda och huset brann ner till grunden.

Vi åkte till Hedemora på f.m då Berra hade tid för provtagning på VC kl 11. Han släppte av mig vid ICA så jag handlade under tiden.

Nu testar jag den nya kameran för fullt och har knäppt på lite allt möjligt idag.

Här är mannen på ICA, som ser till att pensionärerna bjuds på kaffe på onsdagarna.

På Centrumgallerian gick Berra in på apoteket medan jag gick in på systemet.

Berras bältros har blossat upp värre än nånsin igen för ett par dagar sen, så ny omgång medicin satte jag in på honom direkt (den fanns ju hemma), ringde sen en läkare som skrev ut mer, men Berra fick inte lov att äta full dos pga sina dåliga njurvärden.

Vi var sen in till Kerstin och Anders på fika, nya bullar var på G, men dom hade bara kommit till kalljäsningen, som skulle pågå ett par timmar. Kerstin hade nyinförskaffade jättetrevliga muggar, eller kanske tekoppar egentligen.

När vi kom hem var det dags för hundarna att komma ut. På grund av kylan, det var -17 grader i morse, så hade dom varit kvar hemma medan vi åkte till Hedemora.

Det blev på sjön för oss, medan Berra går sitt varv runt kvarteret, Vi var inte ensamma på isen för pricken i bakgrunden var en man som också gick där, men det såg inte hundarna (som tur var).

Den här pricken i bakgrunden är Maya som pipit iväg till nåt som skulle kollas.

Men kommer tillbaka i full fart när jag ropar (som tur är där också).

Idag gick jag över till andra sidan sjön för första gången i vinter.

Men det var väldans vad vattnet gått upp här tidigare, snön och isen har varit riktigt slaskig i tövädret som varit, knagglig och knölig nu.

Trots att det var -11 grader, så var det jätteskönt att gå där och jag var faktiskt svettig när jag kom hem

Den lilla minikameran tar väl inte världens bästa bilder, men jag hoppas och tror att dom är bättre än mobilen iaf. Det allra bästa med den förutom storleken och den ringa vikten (125 g) är att jag kunde  behålla tumvantarna på när jag tog kort ute.

Trots -8 grader, så var det riktigt skönt att gå en skaplig promenad på sjön med hundarna.

Det har ju inte varit så gott om riktiga vinterdagar, mest slask och blask. Men nu hade jag ett fint skoterspår att gå i på sjön, dessutom i strålande sol.

Även på sjön kan Maya hitta något att bära på.

Mycket spring på orörd snö.

Men det går att gå också.

Det går även att hitta buskar att nosa på, trots att vi går på sjön, eller markera lite genom att kissa, som Triss gör här.

Jag har som föresats att vi ska äta svamp minst en gång i veckan. Jag har ju flera års lager i frysen.

Idag blev det varma mackor med Karl Johanstuvning, rejält med sallad till. En som knappt ätit grönsaker tidigare, men som älskar det nu är Berra.

Idag kom min nyinköpta småkamera med posten. Batteriet ligger på laddning just nu, så jag får väl vänta till i morgon med att inviga den.

Dessvärre hade den ingen kabel som kunde kopplas till datorn och uttaget i kameran för en sån var inte av det måttet som jag trodde var standard idag, så jag kan inte använda plattans eller mobilens kablar.

Idag sken solen riktigt fint och precis lagom kallt, med mitt mått mätt, - 2 grader.

Sen vi varit en vända till Hedemora och skickat paket, så blev det skogen i Tjärnan med hundarna,

Men det var tydligen fler än vi som passade på att gå där i det fina vädret, för det stod en bil på varje avfart.

Jag fick leta upp ett skoterspår att gå i. Maya har doppat nosen i snön.

Trots att det inte är så mycket snö, så är det ändå för mycket för att ta upp söndagsspårandet i dessa marker.

Idag har vi haft -8 grader och stormstyrka på nordanvinden.

Här är platsen som Triss helst intar. Hon rantar efter Berra som en liten skugga på morgonen efter frukost för att inte missa att komma upp i stolen och knät.

Inte konstigt att dom kurar i hundbädden när dom kommit in från den kyliga promenaden.

Jag höll på att blåsa bort när jag gick med hundarna på sjön idag, det var att hålla i kapuschongen och förflytta sig i sidled.

"Matte måste det vara så här?" "Ja, det måste det, när du inte låter bli att slicka på tassarna".

Svamp passar till det mesta och det mesta passar till lax, så idag blev det en sås på rödgul trumpetsvamp till stekt lax.

Vi har latat oss i tre timmar framför TVn (dock inte i ett sträck), har tittat på alla tre avsnitten av Den döende detektiven, strålande spelad av Rolf Lassgård. Otroligt lik förebilden? Leif GW Persson.