Nu har jag ju börjat medicinera mot cancern. Ett medel som heter Letrozol Stada. Jag ska ha en tablett per dag i 5 år! Sen byts dom ut mot en annan som ska tas i ytterligare 5 år (om man fortfarande lever då)

Listan över vanliga biverkningar var lång som en halv toapappersrulle.

Jag startade direkt i morse med två av dom. Illamående (samma känsla när jag skulle ur sängen i morse som när man var gravid) och diarré. Fick springa till toan 5 gånger på en timme efter frukosten.

Där var inte frågan om att vänta lite, det handlade om NUU!

Maya står och väntar på att en sköterska ska komma och ta blodprov. Maya skötte sig utmärkt, precis som maamma Triss brukar göra. Skillnad var det på mormor Skorpan som blev helt rabiat bara nån skulle hålla fast henne.

Var ju till Gunillakliniken (en alldeles ovanligt trevlig klinik) med Maya igår. Det gick på 3.905 kr.

För närmare ett år sedan påbörjade jag en allergiutredning, hos specialisten på området Marianne Mellgren, med Maya. Sorgligt nog så fick Marianne tillbaka sin cancer och avled i höstas, så det blev aldrig nån forsättning.

Men på Gunillakliniken finns Erik Gammelgård som är väldigt intresserad av allergiproblematiken, han hade mycket kontakt med Marianne och har även forskat i USA.

Nu hade jag tid en hel timme hos honom med Maya igår.

Jag hade ju hoppats att Mayas slickande av tassar skulle upphöra när hon blev äldre (och hennes immunförsvar blivit helt färdigutvecklat), men dessvärre har det gått åt det andta hållet.

Det blir ju dessutom en fix idé hos hunden, för när vi inte är hemma så är hon inte alls så benägen att ge sig på tassarna.

Nu får jag avvakta några veckor på provsvaret, under tiden får hon en kortisonkur.

Det är ju inte så kul för henne att behöva ha tratt varje stund som jag inte har henne under full uppsikt.

Den här lilla ängeln i miniatyr åkte ner i jullådan igår när granen plundrades