Sjöfart är ett måste för att ta sig över Östersjön till Gotland. (Om man inte flyger vill säga)

Det här var väl en form av semesterlycka. Att vada i det varma klara vattnet. (Det var det närmaste bada jag kommit denna sommar).

Det har blivit en segdragen redovisning av den här resan. Men nu har vi har kommit med färjan över till Fårö, som var vårt mål för måndagen.

Det var ju raukarna vi ville se.

Det var faktiskt en imponerande syn, dessa naturfenomen.

Eftersom det är ett naturresevat så fick hundarna gå kopplade

Jag fick bli med på en bild jag också.

På väg tillbaka till färjan så hittade vi den här ljuvliga platsen en liten bit från vägen.

En kalksjö med otroligt klart vatten.

Där kunde Maya och Triss bada och leka en stund innan vi åkte vidare.

Färjan blev precis full, så vi fick vänta lite...      

men det gjorde inget, för vädret var varmt och det fanns en del att titta på (och ta kort på)

När vi kom till Visby så skulle jag ta kort med mobilen på torget innanför ringmuren. Det blev det sista kortet den mobilen tog för det var här på stenarna som jag tappade den så den gick sönder  

På tisdagens morgon åkte vi hem igen och det vanliga livet kunde återupptas.

Det blev en ganska vågrät bild från färjan, annars är jag specialist på att få sneda och lutande horisonter.

På måndagen mådde Berra bättre igen, så vi gjorde oss klara för en biltur norrut. Söderut har vi ju varit så långt man kan komma på ön.

Det är ju så otroligt gott om kyrkor på Gotland, det är snudd så att varje by har sin egen. Den här ligger i Klinte och tornet använder jag som riktmärke när vi ska till vår lånade stuga.

Den här ligger i Tingstäde

Många vägskyltar passerades på vägen norrut med, för oss, ovanliga ortsnamn.

Nästa kyrka som jag tog kort på låg här i Rute, bäst att ta kort på namnet, annars hade jag säkert glömt det.

Det är inte bara kyrkor som det finns många av. Även väderkvarnar i sten, i olika skick, finns det gott om på ön.

Lagom till 11-fikat kom vi fram till den här pittoreska platsen i Bunge. Det ligger ett museum på andra sidan vägen, men att betala 100 kr/pers för en snabbkoll hade vi ingen lust med. Vi hade ju hundarna i bilen och det var en varm dag.

Men i en av stugorna vid kaféet kunda man ändå skåda in i det här rummet.

Hemlighus, eller?

Vi tog vår medhavda fika vid sidan om istället, där kunde vi ha hundarna med.

Framme i Fårösund hade vi en minut till godo innan färjan gick över till Fårö, men den gick fortfarande med sommartidtabell, så hade vi missat den så hade nästa gått 30 minuter senare.

Det är väl ett kalkbruk som syns på andra sidan. Det var ju mycket prat om kalkbrytningen på radio och TV medan vi var där. Efter regeringsbeslut så får Nordkalk inte lov att bryta mer kalk Ojnareskogen.

Jag gillar ju hus och det här var väl lite ovanligt, inte bara till färgen.

Många hus är rejält inbäddade av träd och stenmurar. Men man vill väl skydda sig mot havsvindarna.

Forts. följer.

Över ytan ligger dessa stenar som förankrar flaggstången i hamnen i Klintehamn.

Det är ett väldigt surrigt ljud, när man stiger in i en full vänthall. Här är det (dom icke bilresande) resenärerna till Gotland.

När vi var på promenad igår så var hundarna helt stolliga. Dom hade ju inte gått alla tre tillsammans på nära en vecka.

Maya hade hittat ett ben och det försvarade hon hur länge som helst. Dom hade redan sprungit en lång stund när jag kom på att jag kunde ju testa nya kamerans videofunktion. Det märks för Jolly börjar bli trött.

Det blev blek och ganska dålig färg.