Klockan 6 i morse kollade jag på nätet hur vädret skulle vara i Köping under dagen. Sol och lite moln, ok, lämpligt utställningsväder alltså.

Men jag hann inte mer än parkera bilen så började det regna. Det slutade visserligen innan det var dags för tikarna att gå in i ringen, men då var man ju redan blöt och frusen.

Lena J. var snäll och tog kort på Maya med min kamera. Otroligt att hon fick till en bild där Maya tittar på mig, för hon är i princip helt okontaktbar när hon kommer in i ringen. Nosen i backen hela tiden.

Trots detta vann hon sin klass med jättefin kritik. Jag hade anmält upp henne till unghundsklass.

Hon och hennes syskon blev 17 månader precis idag. (Domaren undrade om hon skulle firas med champagne och gräddtårta när vi kom hem)

Kritiken löd:

Extremt tilltalande tik  mkt vackert huvud  väl utfyllt nosparti  härlig rastyp  snyggt bett   rastyp. topline

Härlig benstomme  Fria rörelser  Blank vacker päls  Härligt temperament

Exelent 1 ukkl ck

Domare var Bengt-Åke Bogren Han sa när jag hämtade ut min kritiklapp att det var synd att man inte får placera fler än 4 st (Maya blev 5:a i bästa tikklassen och därmed oplacerad)

När jag kom hem började jag klippa gräset, men hann inte klart för vi fick gäster i form av valpköpare som åkt från Stockholm för att få träffa sin valp igen (det var bestämt innan, så det var ingen överraskning).

Igår, när valparna blev 7 veckor, så hade vi trevliga besök hela dan.

På f.m kom Kristina och Stig_Ove. Maya lyckades som vanligt charma sig upp i ett knä.

Jag fick hjälp av Stig-Ove att ställa valparna på bord, men dom bilderna blev så dåliga med oskärpa, så jag visar dom här i stället.

På e.m kom Anna, som jag inte träffat på länge, och hennes kile. Jättetrevligt.

Vi satt ute och fikade, medan hundarna busade på altanen. Storasyster Maya är en underbart snäll lekkamrat.

Snyggt fotarbete, när Maya och syster Bodil tar en svängom.

Igår fick vi trevligt besök. Det var Kim och Theo med Mayas kullsyster Bodil, som åkt från Karlstad för att få träffa valparna.

Med sig hade dom en så fin bukett och beklagade med den sorgen efter Skorpan.

Vi tog en fika ute på altanen, trodde först att vi skulle vara tvungna att sitta inne, för det hade regnat och var inte alls så varmt. Men det klarnade upp och blev riktigt skönt väder.

Jag vågade inte ta in Bodil för Jollys skull, så hon och Maya fick vara ute på framsidan och leka.

Bodil (som i stamtavlan heter Travarens My Joy), var otroligt lik sin mormor Skorpan som ung.

Sötungarna!

Jolly är fortsatt jättego mot valparna.

Vi tog en tur till skogen. Triss fungerade alldeles utmärkt tillsammans med sin dotter på promenaden.

Berra fick syn på kantareller, så det blev att plocka dom och steka när vi kom hem.

Passade alldeles utmärkt till köttfärslimpan som vi hade lite kvar av.

Skorpan (Qrissy's Rhea)  27 oktober 2008 - 16 juli 2015.

Ännu en älskad hund som får göra sällskap i sin hundhimmel med övriga hundänglar.

Skorpan var mer än speciell. Man var bara tvungen att älska henne från första stund.

Hon var så typisk fralla, mycket skoj och bus, men kunde också (framförallt när hon var yngre) sitta och tjurigt titta in i en vägg hur länge som helst.

Lagom till jul 2008 flyttade hon i Vikmanshyttan, ett hus som vi själva just köpt och flyttat in i.

Jolly blev omedelbart favoriten, tryggaste platsen var så nära henne som möjligt.

Vacker var hon också, hon fick Cert på sin första utställning 10 månader gammal. (Men på den här bilden är hon 2 år), blev ofta placerad i Bästa Tikklass.

Alltid lekfull och med på noterna, vare sig det var hundlek...

skogspromenader...

eller plaska i nåt bad.

Hon älskade att träna och lära sig nya saker, bara man nämnde ordet  "träna" så kom hon farande, även sen hennes diskbråck gjort det omöjligt att fortsätta att  tävla.

Här har vi blivit tvåa i appellspår på vår hemmaklubb. Missade uppflyttningen till lkl med en hårsmån.

Rallylydnad har vi också provat på med godkänt resultat.

I lydnadsklass hann hon få två första pris, innan skadan satte stopp för ett LPI.

Den 20 juli 1011 blev Skorpan mamma, pappa till valparna var SUCH NOUCH m.fl titlar Ekhaga Caesar

Hon blev mamma till framgångsrika (på utställning) Triss (SUCH Travarens Lady Zoot), men vad beträffar viljan att spåra eller träna så ärvde hon dessvärre inte ner det till sin vackra dotter.

Så sent som dagen innan hon fick sluta sina dagar, så lekte hon med Triss' valpar.

Här är Skorpan 2,5 år, frisk och kry.

Igår, 6 år och 8 månader gammal, blev hennes diskbråck akut så mycket sämre att hon inte längre kunde gå. Och det oundvikliga beslutet var tvunget att tas.

Men fy faan så svårt, d.v.s inte att ta beslutet, men att verkställa det.

Älskade Skorpan, vi kommer nog aldrig att få en sån fralla som du igen.

Valparna väsnades redan före kl 6 i morse, så det var lika bra att gå upp, släppa ut dom ur hagen och lägga in nya tidningar, som läggs ut lapp på lapp.

Den här sortens go´a gubbar köper jag inte så ofta, men just nu är dom billiga, så man kan ju passa på.

I eftermiddag har jag varit till veterinären och Skorpan har fått sluta sina dagar.

Hon blev akut mycket sämre igår, hennes vänstra bakben bar inte, det bara vek sig under henne hela tiden. Det innebar ju att hon inte alls kunde gå, bara åka fram på ena skinkan.

Jag kommer att skriva mer om denna underbara hund, som fått mig frälst på rasen, men just nu orkar jag bara inte. Jag är så himla lessen.

Vi hade fått tid till kl 3,men hon var fortfarande pigg 40 minuter efter hon fått sin lugnande spruta, så sören kom och gav henne en dos till.

Man hinner prata mycket med en hund hennes sista timme i livet.

Jag matade henne nonstop med köttfärslimpa och hundgodis

Till slut blev hon ändå trött.... 

tröttare....

tröttast.