Vädret är lika eländigt idag, som jag känner mig i ryggen.

Regnet vräker ner, det ska visst pågå hela dan, så hundarna får nog inte mycket till promenad idag.

Framsidan börjar likna en plaskdamm.

Nu har jag ont både i nacken, bröstryggen och ländryggen. Njurbältet hjälper mig att hålla mig upprätt.

Jag som hade räknat med att på allvar börja höststäda i trädgården, eftersom vi hade nattfrost i lördags, så är det nu slut på alla blommor och krukorna ska tömmas. Dalhiaknölarna räddas till nästa år (om det går).

Igår drog jag upp pelargonerna ur två lådor på altanen, rensade ur dom och skulle göra dom klara för vinteförvaring, men ryggen sa stopp redan där, så jag fick lämna jobbet halvgjort.

Berra har under flera dagar (med vilodagar emellan) sågar ner pilen i hörnet, som växt sig alldeles för hög.

Jag vet varken om det är OK att såga ner den den här årstiden eller hur det blir när man sparar en del av stammen.

Igår åkte jag till Åkers Styckebruk för att vara med på ett seminarium som Frallaklubben anordnat. Jag hade för flera månader sen blivit tillfrågad om att komma och ta med mig Triss, då domaren Dan Eriksson gärna ville ha henne med.

Jag hade inte tänkt åka annars. Jag har ju gått flera anatomikurser för Moa Persson (det är även hon som varit Dans mentor), men det var ju smickrande att han ville ha med Triss, och flera övertalade mig att åka.
 

Jag var, tack o lov, bättre i ryggen, hade sovit hyfsat bra när jag gick upp 4.45 på morgonen. Dessvärre var det 2 minusgrader då, så lite rädd för att det skulle vara frosthalka var jag.

Kvart i 6 kom Maria Jonsson, som åtagit sig att köra min bil, så jag slapp den biten. (Med njurbälte på klarade jag ruyggen riktigt bra).

I Fagersta (det blev en liten omväg på ett par mil) hämtade vi upp Jahanna Nyroos kl 6,45, en ny bekantskap för mig. Hon hade sin lilla valp med sig, den satt som ett lyse i baksätet i Johannas knä, med hundbälte på.

Frukost i form av smörgås, pålägg och kaffe eller te, stod framdukat när vi kom.

Triss fick sitta kvar i bilen, vilket var det bästa för henne, för då slapp hon sitta i bur bland andra hundar, nåt som hon verkligen inte gillar.

Förmiddagen lyssnade vi på Dan E, som gick igenom fel och förtjänster på den franska bulldoggen och vad vi som uppfödare och rasklubb har att tänka på för fortsatt avel. Intressanta vinklingar, men som också visade mycket av hans personliga åsikter. (Men domare dömer ju efter eget skön, även om han måste hålla sig till rasstandarden). 

Det var lite kyligt i lokalen till en början, så många satt med ytterkläderna på, jag hade bara mobilen att tillgå, så det blev inte så värst mycket fotograferat.

Efter lunch fick vi en dryg timme på oss att skriva omdömen på 10 hundar. Vi blev indelade i 10 grupper med 4-5 st i varje. Dom 10 hundarna som skulle gås igenom var placerade på olika "stationer".

Det hamnade så att jag kom i  grupp nr 2, medan Triss blev stationerad vid bord nr 4, vilket var jättebra, för en kille (förlåt att jag inte vet namnet) erbjöd sig att ta hand om Triss och visa henne, det gjorde att många inte hade en aning om vilken hund det var.

Det var många olika typer på frallor, som vi hade att gå igenom, med varierande åldrar mellan 10 månader och 8 år.

Tyvärr var tiden lite knapp, så man fick stressa på slutet för att hinna med alla.

Dagens sista timme gick åt att domaren gick igenom varje hund, sen han först förhört sig om vad grupperna kommit fram till. Som vanligt i såna här sammanhang, är det allt för många som inte "vågar" göra sin röst hörd. Det blir bara samma fåtal som yttrar sig hela tiden.

När alla lovord över Triss var sagda så avsluta Dan med att säga att hon skulle bli champion i vilket land som helst för en raskunnig domare.

Det känns fortfarande lite svårt att ta in att jag faktiskt är uppfödare till denna pärla. Jag som då hade så lite kunskap om rasen, som faktiskt var helt ny för mig. Men förhoppningsvis har jag lärt mig en del under de 6 år som gått sen Triss' mamma Skorpan (Qrissy's Rhea) kom in i vårt liv

Visst har jag fött upp både hästar och hundar (läs boxer) tidigare och vet att man ska försöka tänka "para det bästa med det bästa och hoppas på det bästa". Men avel är alltid en form av lotteri, för det är så mycket slumpen som styr i slutändan.

Igår startade Dialog In på nytt i Boden, den här gången var han favorit. Han vann igen.

När jag ringde till Martin (som köpte honom som föl av oss) för att gratulera, så fick jag veta att han var såld. Jag som trodde att han lämnat hästen i proffsträning.

Men Martin var nöjd, han hade blivit erbjuden en summa som han inte kunde tacka nej till.

Pengar blir det också till oss, eftersom vi får 10% som uppfödare.

Dom pengarna kommer att sitta fint när restskatten ska betalas nästa månad. Fick nämligen en saftig restskatt sen det blev draget för mycket på rotavdraget när vi la om taket förra vintern   

Det är 7 år sen jag hade den här kelstunden med Dialog på betet.

Det är så jag känner mig idag.

Jag fick ju en akuttid hos en kiroprakror igår. I evigheter "plågade" han mig. Jag var där i 1 timme o 10 minuter.

Det var ju inte bara bröstryggen som fick sig en duvning, även nacke och korsrygg knycktes trycktes och drogs det i.

Fy fan, jag säger bara det. Jag har så ont idag att det var ett under att jag kunde ta mig ur sängen i morse.

Värktabletter och muskelavslappnande i dubbla doser är vad som gäller nu. Även is på ryggen, tur att jag alltid har en handduk i frysen för det ändamålet.

Det värsta är att jag ska tillbaka i morgon.

Jag skulle behöva en massör till mina spända och värkande muskler.

Det är konstigt att sjukgymnasterna inte får ge massage (även om dom kan). Jag kan få en remiss till sjukgymnast, men dom vill bara att man ska träna själv (det är naturligtvis också bra), men när man vet av egen erfarenhet att man blir hjälpt av massage, så borde man kunna få det också. Förr var det OK.

Jag har fått ryggmassage kontinuerligt under längre tid tidigare, och alltid varit hyfsat bra i ryggen under de perioderna. Men vilken fattigpensionär har råd att betala 400 - 600 kr/gång och vecka för det.

Gårdagens första besök hos "kotknackaren" kostade 750 kr!

Jag oroar mig allt mer för om jag ska klara av att åka till Strängnäs på lördag.

Fy sjutton, jag fick ett ryggskott igår mellan skulderbladen. Jag har ett par kotor i bröstryggen som spökat förr, men som "hållit sig lugna" i flera år.

Jag var i duschen och skulle bara sträcka mig efter schampoflaskan när det small till.

Jag kan inte vrida på huvudet åt nåt håll och inte titta uppåt eller nedåt, får då hugger det som fasen i ryggen.

Natten har inte varit rolig, trots extra värktabletter.

Igår hade jag dessutom tid för ny synundersökning i Borlänge, i följetongen "mina nya glasögon".

Det var både fel på den förra synundersökningen och på glasögonen visade det sig. Vid mätning såg optikern att jag såg sämre med dom nya än med dom gamla (jag fick en känsla av att dom inte trodde att det var så innan).

Nu är jag på ruta 1. Ska välja nya bågar, fick ta med mig hem 3 olika för att testa i lugn och ro. Men jag får gå helt på känsla, för jag ser ju inte hur dom ser ut när dom sitter på (p.g.a. att jag just ser så dåligt). Jag tog kort på mig själv med dom olika glasögonen på, men jag bara blev så frustrerad. Var den gamla rynkiga kärringen jag som jag såg på bild?

Idag har jag fått en akuttid hos en chiropraktor i Borlänge halv 3. Nån som jag aldrig varit hos tidigare, men nånting måste göras, för på lördag ska jag klara av både att köra bil till Strängnäs och sitta och lyssna på ett seminarie en hel dag.

Spårsöndag igår, punktlig ankomst kl 10 av deltagarna, även om en bil saknas på bilden.

Jolly och Maya fick gå spår, Triss fick nöja sig med promenad. Berra och Skorpan var kvar hemma, för Berra hade en dag till sängs.

Det märktes att det var länge sen vi spårade. Maya visste inte riktigt vad hon höll på med, och även om hon tog upp dom tre apportpinnarna jättefint, så testade hon även andra pinnar på vägen.

Jolly var mer än lovligt vimsig på ett spår som Ylwa lagt åt henne.

Vi var kvar i skogen till kl 13, då kom det utlovade regnet, som sen höll i hela e.m och kvällen.

Idag har jag haft sista träffen på valpkursen.

Som tur var fick vi en dag med fint väder efter de senaste dagarnas opålitliga regnande.

Jag hade ställt upp en liten rallylydnadsbana. Inga konstigheter, bara så dom utifrån skyltarna skulle gå fint, sitta vid nån skylt och lägga valpen vid nån annan och svänga eller vända när det stod så på skylten.

Jag tror dom flesta tyckte det var kul och att dom fick lite tips på hur dom kan aktivera sina valpar vidare.

Nog har den här milda hösten varit lurig. Kaprifolen har bär efter sommarens blommor, men också nyutslagna blommor i oktober.