Pionerna behöver stöd för att inte vika ner sig när blommorna slår ut och blir tunga, men än är det bara knopp. Konstigt att pionen är så sen, när all annan blommning är så tidig i år.

Att vi har ett eländigt regnväder är vi tydligen inte ensamma om, för det låter som det är liknande över hela landet.

Att fika vid en tjärn i skogen gör vi relativt ofta. Igår var det inte läge, för det duggregnade när vi var i skogen vid den här tjärnen, som heter Abborrtjärn.

Liten Maya försvinner nästan i blåbärsriset, men blåbären lyser än med sin frånvaro, några ynkliga små kart har jag sett.

Det märks nu tydligt att Jolly börjar bli gammal, hon är visserligen fortsatt pigg, men visst blir promenaden i lite lugnare takt (sen hon rusat av sig i början), att lägga sig ner en stund och vila kan man få kosta på sig.

Idag var vi till skogen och tittade efter svamp, men det fanns inte en enda en så långt ögat såg.

Sista kilometern hem tog Berra bilen och jag gick hem med Skorpan och Triss.

Jag undrar hur många gånger jag badar Triss på ett år? Rullat sig i nåt snusk idag, så det blev en tur i badkaret igen.

Triss har kräkts ihärdigt ända sen igår. Det började med att det låg tre högar i hallen i morse och en hög i hundsängen, sen har hon kräkts stup i ett hela dan. Det kommer hastigt utan förvarning, så det har för det mesta hamnat i hundsängen. Jag har tvättat hundfällar hela dan, 5 eller 6 omgångar har det blivit.

Nu får hon svälta ett dygn, sen blir det risavkok så får vi hoppas att det går över.

Det är så trevligt att Skorpan nu gillar sin dotterdotter. T.o.m så dom leker med samma leksak. Den gamla älgen, som varit med ända sen Jolly var valp, den var hel ända tills det kom frallor i huset    

Rak som en fura. Inte den vi såg i skogen idag, den hade en riktig krok på stammen.

En glad boxervap visar med sin svans hur sprallig hon är.

Igår åkte vi till Borlänge, för på Specsavers skulle vi hämta ett gäng nya glasögon. Nya progresiva till mig, nya till Berra, läsglasögon för sängläsning till mig och ett par solglasögonclips.

Men dessvärre hade de mätt galet på mina ögon, så det gick inte att se på nära håll och läsa med mina nya, så det fick bli en ny beställning till England.

Så himla billigt var det inte, man får ju lätt den uppfattningen i reklamen, där man erbjuds två par till priset av ett.

Nog fick vi betala även för andra paret, även om de var billigare. Men ca 7.000 spänn går ändå kalaset på.

När man dessutom ska betala hemförsäkring på dryga 5.000 dennna månad, och försäkring på nya bilen, så kan man faktiskt hålla sig för skratt. Att det skulle bli nåt över till matpengar på den pensionen man har är ju bara att glömma. Tur att det finns nån krona kvar på traderakontot, annars fick man väl uppsöka socialen.

Nu ska jag iväg och ha lite hundkurs för två tjejer .

Här kommer sista bilden från Älvmötet i Djurås. Det är ångbåtsbryggan med ett staket, så folk inte ska trilla i vattnet.

Det är bara att konstatera att vi har fått en snuskhund till i familjen.

Maya tycks ha ärvt Triss' alla dåliga sidor.

Hon knaprar på ALLT hon kommer över (även böckerna i bokhyllan). Stenar och pinnar får plockas ur munnen hela tiden. Större pinnar får hon ju bära på, men alla små som hon tycker att man kan äta upp får plockas ut (om man hinner med). Nu är hon dålig i magen igen, knappast förvånande.

Skyr inga fattenpölar, går hellre igenom än runt.

Igår hade hon rullat sig i nåt stinkande.

Det blev till att bada henne. Hon ser ganska lidande ut i karet.

Nu ska jag väl inte behöva bada henne inför hennes utställningspremiär, som infaller den 9 juli i Möklinta. Brodern Marre kommer också dit.