Det vill till att hunden går i rätt riktning när man spårar, annars kommer man inte till nåt slut.

Igår morse blev det hemfärd för Thomas, Max och Victor. Dom åkte redan efter frukost, skulle ta vägen över Stockholm hem till Trollhättan för att hälsa på Nicklas, som har fästmön och nyinskaffad lägenhet i Vallentuna.

Berra och jag tog hundarna och åkte till spårträffen.

Vi var ett lagom antal personer den här gången (6 st), det hade nog blivit väldigt varmt för hundarna om det dragit ut längre på tiden. Vi var där  kl.10-13

Mitzi funderar på vart matte tog vägen.

Här var det lite trassel med linan innan Sara kom iväg.

Elgas samojed väntar på sin tur.

Jag la spår till Maya, Triss och Jolly.

Berra gick efter med kameran för att filma Mayas spårning, nu blev inte den så bra (mycket mark men lite hund). Terrängen var lite i risigaste laget för Mayas korta ben, men hon har i.a.f potential för det här med spårning. Hon har ett bra föremålsintresse och plockar både pinnar och leksaker som jag lägger i spåret. Här vill hon inte lämna ifrån sig ett mjukisdjur ...  

men när belöningen med en pyttebit köttbulle kommer, så går det bra att släppa.

För Triss del så var det nog sista gången jag provar att spåra med henne (tror jag). Hon är totalt ointresserad, spårar en bit, går sen och rullar sig i blåbärsriset eller drar iväg för att kolla nån spännande träbit, eller annat. Jag selade av henne och bröt efter 100 m, så fick jag gå spåret själv för att plocka ner mina snitslar.

Jolly, som vanligt, klockrent spårarbete.

Tvättmaskinen gick hela dan. Jag hade bl.a 5 omgångar sängkläder att tvätta. Allt torkade under eftermiddagen, så på kvällen stod jag och strök. Nu ligger allt i skåpen igen. Skönt!