Att få Maya att hålla sig stilla så man hinner ta ett kort är definitivt inte lätt.

Här har jag lyft upp henne på en eka, men det hjälpte föga, hon traskar mot mig så fort jag hukar mig med kameran.

Men här är hon riktigt stilla, första gången vid sjön, så otroligt fascinerad av vattnet.

Det finns ett ordspråk Även en blind höna kan hitta ett korn. Nu var ju inte den här hönan blind, men man kunde ju undra, så som hon knallade omkring bakom hundbilarna, med stora (skrämmande?) hundar i. Hon hörde hemma hos grannen till klubben.

Man kunde ju tro att Maya skulle tycka att dom stora hundarna var lite skrämmande, och kanske var schäfern lite skrämmande ett ögonblick, men det gick över på sekunden.

Jag har ett uppdrag på klubben att vara pressombud. Det innebär att jag får ta kameran med mig när det är något på gång.

Igår var det öppet hus, det är det för övrigt även ikväll också (mellan 18-20)

Dessvärre var det inte nån större uppslutning, mest "de närmast sörjande", alltså mest dom som brukar komma och träna.

Kerstin var där och socialtränade Queensie, som blev 6 månader just igår.

Som vi brukar på söndagarna, så var vi iväg för att spåra med hundarna på förmiddagen.

Det hade ju regnat en rejäl skvätt i natt, så det var lämpligt underlag att spåra i.

Lilla Maya fick prova på för andra gången i sitt unga liv. Hon kanske blir lika duktig som mormor Skorpan att spåra.

Hon var intresserad och tog sig fram skapligt, och hon är väldigt föremålsintresserad, tog första apporten, som var en vanlig tävlingsapport.

Jag spårar bara i koppel och halsband, men det börjar bli dags att sätta på sele och lina.

På slutet låg ett litet mjukisdjur, som hon spårade sig fram till och sen ÄGDE, hon lämnar inte gärna ifrån sig sitt byte, men att byta med lite köttbulle så går det.

Triss gjorde ett blandat intryck igen, hon spårar fint en bit, tar sina apporter, men så släpper hon och tappar, så den här gången fick vi bryta innan slutet.

Skorpan, som är ganska mycket sämre i sitt diskbråck, fick nöja sig med en kortare promenad, men inte med Berra för han satt kvar i bilen och sov mest, då han hade en riktigt dålig dag.

(Tur att elitloppet gick på TV, så han fick nåt att se fram emot).

Gamla Jolly är en pärla i spåret.

Trots att det började bli väldigt varmt och jag hade lagt spåret i ganska torr och jobbig terräng på slutet, så kom hon fram till sin knut som var spårslutet.

På hemvägen plockade jag årets första bukett med lupiner. I går var dom bara knopp, idag fullt utslagna. Man kan inte låta bli att imponeras över hur fort allt slår ut nu.

Snabbt som sjutton kommer det nya skott där jag sågade bort stammar på pilen i höstas.

Snabbt har det också gått för syrenarna att slå ut. Igår var det bara knoppar, men efter nattens regn har dom slagit ut idag.

Snart är det dags att skola ut dessa små asterplantor. Det är andra såomgången, blev lite sent för den första grodde inte alls med frön som var från förra året.

Att sätta potatis i en hink är ett ganska bra sätt för att få tidig potatis, kanske blir den klar till midsommar.