Igår hände något som jag aldrig nånsin mer vill uppleva.
När Berra gjorde vår frukost, (jag är ju fortfarande jättetrött på morgonen p.g.a att jag hör valparna hela tiden på natten eftersom jag har valplådan vid sängen) så la han sin morgonmedicin i min skål, vi har varsin glasskål där vi från dosetterna häller över medicinen.
Så här ska det se ut, (jag tar bara glokosamin, pronaxen och silica) men hans tabletter låg alltså i min lilla skål. I samma ögonblick som jag svalde alla med vattnet, så registrerade jag den lilla rosa tabletten. Morfin... jävlar!
Förutom morfin, som jag absolut inte tål, (kan inte ens ta hostmedicin med morfin utan att kräkas efteråt) så var det ganska hög dos kortison, hjärtmedicin, tablett (som nyss satts in dubbel dos av) mot högt blodtryck (jag har snarare lågt blodtryck), samt en tablett för blodförtunning.
Det tog ganska precis en halvtimme innan allt började snurra, och jag mådde allt mer illa, men jag kunde inte kräkas (än).
Jag ringde 1177, fick veta att det inte var direkt farligt, men jag skulle säkert må dåligt (vilken underdrift), illamående och yr av morfin och hjärtmedicinen, speedad av kortisonet. Jo tack, på grund av kortisonet kunde jag inte sova på hela dan, trots att jag blev liggande oförmögen att ta mig ur sängen.
Provade faktiskt att fika vid halv 12, men det kom upp igen fortare än kvickt. Försökte även få i mig lite te på kvällen, men med samma resultat.
Kräkhinken vid sängen kom väl till pass, eftersom jag inte kunde ta mig tillräckligt fort till toan.
Jag kunde inte ens lyfta på huvudet för att titta på dom små liven.
Berra fick köra dubbelskift, passa på både valparna och mig.
Inte ens idag är jag helt återställd. La mig i ett varmt bad i morse, lite gott gjorde det allt, men jag har huvudvärk och är fortfarande både darrig och yr. Men jag är ju på benen i.a.f
Nu har småttingarna börjat öppna sina ögon, dom har mer än fördubblat sin födelsevikt. Triss är en riktig mjökko, valparna är otroligt trinda om magen. (Dom är 10 dagar gamla nu, men på bilden är dom en vecka).
Christine
1 mars 2014 14:25
Hu och fy! Bäst att se upp ordentligt!
Kram och pigga på dig!
Kicki Fredlund
1 mars 2014 16:44
Ja, det kommer aldrig att upprepas, var så säker. Det var gräsligt.
Kicki Fredlund
1 mars 2014 16:44
Jag och morfin går absolut inte ihop. Ingen risk att jag skulle kunna bli narkoman på det.
Ingrid
1 mars 2014 16:30
Men så det kan gå!
Först log jag nog lite över förväxlingen, men sen fick jag ju läsa om hur illa det blev för dig Kicki. Hoppas att du är helt återställd nu. Inte undra på att din kropp reagerade på Berras stark medicindos.
Jag gläder mig åt att det går bra med valparna!
Kram, Ingrid
http://stenstugu.com/wp
Kicki Fredlund
1 mars 2014 16:43
Ja, det var en pärs som jag inte vill uppleva igen. Nu först har jag börjat bli mig själv igen, men det har tagit 1½ dygn.
Cici
1 mars 2014 17:44
Det där lät inte så hälsosamt och jag hoppas att Berra mår bättre av de där pillrena än vad du gjorde. Tur att det gick om så småningom.
http://cicilina.blogspot.se
Kicki Fredlund
1 mars 2014 21:27
Måste nästan börja att fundera på om morfinet gör att han också mår illa för det mesta.
Det var en jäkla pärs, men nu är jag OK igen, men det tog 1,5 dygn.
BatongAmanda
1 mars 2014 20:54
Usch så hemskt!!! Själv tål jag inte medicin inte ens typ örter heller. Spyr som en kalv och får alla biverkningar i flera år efteråt! Antar Berra inte hann ta dina tabletter!
Dom är för härligt runda de små! Och kul att Triss är så duktig.
Kan inte vara lätt att ta sej fram med de stora magarna, hahaa...!!!! Bamsekram ;D
http://batongamanda2014.blogspot.se
Kicki Fredlund
1 mars 2014 21:24
Nä, Berra hann inte ta mina mediciner, men det hade gjort mindre om han gjort det eftersom det inte fanns nåt "farligt" där.
Sari Vilkman
2 mars 2014 14:49
Usch vilka grejer som kan hända när handen är snabbare än tanken. Tur det gick bra, du fick ju en liten morfinfylla du :((
Fina bebisarna är, äter som sjutton ser det ut som :))
Längtar tills jag får se de små på riktigt. Veckorna går alldeles för sakta nu...
Hälsa till Berra
Kicki Fredlund
4 mars 2014 12:01
Den morfinfyllan vill jag aldrig uppleva igen.
Tiden kommer att gå fort, du får ju hälsa på dom ofta.
Raija
3 mars 2014 07:45
Men oj så otäckt och hoppas du nu mår bättre.
Kul att se valparna och hoppas på fler bilder snart.
http://www.nitida.se
Kicki Fredlund
4 mars 2014 12:00
Det tog två dygn att hämta sig. Vill aldrig uppleva det igen.
Valparna blir två veckor i morgon, då ska jag försöka ta kort på dom en och en.